Petar du på mig så skriker jag...

Så är mitt liv just nu, säger du nånting till mig så tar jag åt mig. Ger du mig goda råd så tolkar jag och blir arg, ledsen, förbannad och besviken. Kanske visar jag inget inte för alla, men snälla ni inga goda råd och välmenande tankar jag vill inte ha det just nu. Just nu vill jag bara att ni lyssnar. Jag vet att ni bara vill väl, vill hjälpa och att ni vill förstå. Men ni kan inte förstå, ni kan inte förstå, ni kan inte förstå! Just nu lever jag i en förälders värsta mardröm och hur mycket ni än försöker sätta er in i känslan så kan ni inte göra det. Det måste vara självupplevt för att kunna förstås. Jag vill ju att folk ska förstå, men önskar ingen annan detta... Jag vill att folk ska känna, känna alla känslor som man känner på en och samma gång, största sorgen och största lyckan. Lev i mina skor en dag. Lev med känslorna, tankarna, drömmarna... Blandat med den största kärleken, lyckan och stoltheten. Lyssna på mig om och om igen... Våga fråga...För det hjälper, det hjälper att få prata, prata och prata. Så låt mig få prata...