torsdag 11 november 2010

Spår i snön

Åkte upp till Alvin och tände ljus. När jag gick där så tittade jag in bland raderna med gravstenar. Snön låg alldeles vit och orörd överallt. Tills vi kom fram till raden med Alvins grav, där var det någon som hade trotsat den två dm djupa snön och stegat fram till en grav. Dessa spår var gjorda av en man som tittade till sin sons grav. En pappa som trots att snön ligger djup varje dag besöker sin sons grav. Trotsar att regnet öser ner, om så snön skulle vara meter djup så är han där varje dag. Varje morgon när han åker förbi på sin resa till arbetet väljer han att köra vägen som går förbi kyrkogården, bara för att kunna ropa till sin son godmorgon pappa älskar dig, mamma hälsar. Vi ses i eftermiddag eller till kvällen. Ja vi ses ju hemma med! Denna man är pappa till Alvin!

4 kommentarer:

  1. Det är så det är, och det känns skönt att få göra dessa saker.
    Vi brukar också prata med Lova, och ropa små hälsningar åt henne om man annars bara har vägen förbi :-)
    Andra kanske tänker, galenskap, jag tänker bara kärlek.

    SvaraRadera
  2. Ja visst är det så. Det är allt annat än galenskap. Det är ren och äkta KÄRLEK :)

    SvaraRadera
  3. Kul. Jag hade säkert gjort det samma. Fick mig ett litet gott skratt. Kan se det framför mig.

    SvaraRadera
  4. Ja precis! Man ropar ut om man inte stannar till :)

    SvaraRadera