Filmkväll...

I fredags var jag ensam hemma, mannen var ute med jobbet sitt, bowling, öl och simulator bilkörning stod på agendan. Efter att kört in mannen till stan tog jag en sväng till kyrkogården. Mörkt och kallt ute. Kan tillägga att jag är ganska mörkrädd, men vill inte vara så löjlig att jag inte vågar åka till kyrkogården ensam när det är mörkt. I alla fall åkte jag dit, det första jag hör är ylande hundar och jag känner direkt hur hjärtat börjar bulta extra hårt, men jag lugnar ned mig ganska snabbt. När jag kommer fram till Alvin böjer jag mig ner och fixar till lite grann precis då prasslar det till i buskarna bakom gravstenen, nu kan jag tillägga att jag blev skiträdd. Jag säger snabbt några ord till Alvin och sen nästan praktiskt taget rusar jag därifrån... Hahaha jag lyckades åtminstone få med mig ett utbrunnet lyktljus att slänga, sen hoppade jag in i bilen och körde hem igen. Jag vill verkligen inte vara rädd särskilt inte där. Men när det blir mörkt ute var jag än befinner mig ensam, och jag inte ser lika långt som när det är ljust ute så skenar fantasin iväg direkt tyvärr...Väl hemma sen bullade jag upp med godis och film för att fördriva tiden tills det var dags att hämta mannen. Inga höjdar filmer, och när filmerna var slut kände jag mig ensammast i världen. Lite orolig inombords fortfarande och ledsen, gråten bränner bakom ögonlocken just nu, men precis då ringer telefonen och jag åker för att hämta mannen min, så skönt. Blev så lättad när han ringde! Sällskap är tryggt och skönt :)