Den jag lever i varje dag. I den så handlar inte småbarn om att köpa kläder, gosa med dem och skämma bort dem med kärlek och kramar. Nej i min värld och verklighet så föds småbebisar alldeles tysta, helt underbart vackra, fina och perfekta men alldeles tysta. I min värld köpar man gravljus till småbarn, man pyntar en grav och ska vara glad över en sten med ett litet fantastiskt barns namn på. Idag är min verklighet en skitverklighet. För vem vill ha den verkligheten! Ingen skulle så klart vilja byta med mig det förstår jag och jag vill inte heller att någon ska byta med mig. Det här är mitt liv och det här lär jag mig leva med varje dag... Idag är det bara så svårt att acceptera... Jag vill ha Alvin här levandes och skrikandes. Efter en skitdag vill jag också komma hem till mitt barn ta upp det i famnen och tala om hur mycket han betyder för mig. I stället får jag titta på ett foto, ett väldigt fint foto. Men det är det jag kan göra jag kan minnas och titta på foton. Men jag kan aldrig mer ta på mitt barn, krama på honom...
Idag fyndade jag gravljus och till vilket bra pris ja verkligen ett fynd. Men det är de här sakerna jag får göra för mitt barn. Köpa gravljus, det är så fel!!!
Dessa dagar kommer och idag vilade hela världen på mina axlar, i alla fall är det så det känns vissa dagar. Man är ledsen för andra saker, och så börjar man tänka och fundera så drar det igång en hel karusell inombords. Många dagar är riktigt riktigt bra. Men detta var en dag då tårarna rann konstant hela dagen. Inte bara för Alvin utan även för andra saker. kram
SvaraRaderaJa det är ju inte direkt som det skall vara att köpa ljus till sina barns gravar, och att man ändå känner glädje om man hittar något fint till graven. Hur fel det är att man kan bli glad över lite ljus, men så är ju vardagen nu.
SvaraRaderaKramar