Hemmet speglar våra tankar...

Hade jättetrevligt på jobbet igår. Så skönt! För just nu har man burit med sig jobbet hem varenda dag. Tänk er själva att aldrig vara ledig från jobbet. Nu idag känns det så mycket bättre så jag ska vara glad för denna dag. Har kunnat sova hyffsat skönt, tur det. Igår när jag kom hem hade maken städat tvättstugan och jag blev så glad för detta. Tvättstugan låter kanske konstigt att bli glad över, men det har varit totalt kaos där inne. Totalt kaos är nästan en underdrift men hemmet speglar oss själva mycket just nu. Rörig hjärna, rörigt hem! Därför känns det skönt med åtminstone en plats där lugnet och ordningen segrat :)... Nu är det bara resten kvar, för det är ju inte i tvättstugan man håller till den mesta tiden...

Många har frågat oss om vi packat ihop Alvins kläder och saker. Det har vi delvis gjort. I Alvins rum är sängen nerpackad och undan stoppad. Men annars ser det precis ut som när vi gjorde iordning. Kärlekstavlan hänger på väggen. Den blå nallen som jag fick från en vän står framme på byrån tillsammans med ett busigt foto på mig och maken och den lilla dockan Alvin fick av sin mormor. I bokhyllan står Alvins nallar, skallror, teckningar och kort han fick på begravningen av sina nära och kära. På väggen hänger Alvin stjärnan som han fick av sin moster. Saker som påminner om att detta är ett litet barns rum. Men egentligen inga möbler som visar på detta. Drar man ut lådorna i byrån så ligger där underkläder, mössor, scarfs, små strumpor, tygblöjor, haklappar med mera. Öppnar man garderobsdörrarna så hänger Alvins kläder tvättade och strukna på galgar. Sängkläder ligger vikna och de små filtarna lika så. Leksaker och annat ligger nedpackat i lådor men står kvar där i garderoben och bara väntar. Varför ska vi packa ner kläderna för att ändå ställa det i lådor i garderoberna i Alvins rum, nej då får det hellre hänga kvar där det hänger.

Många frågar oss om Alvins syskon när han får några kommer att få ärva kläder efter Alvin, och det ser vi som självklart då de om Alvin levt ändå hade fått ärva kläderna efter honom. Däremot nallarna kommer nog alltid att vara Alvins nallar. Kanske de kommer få låna dem av sin brorsa men de är Alvins nallar för oss. Så länge det känns bra för oss att ha det så här, så får det så vara. Hur konstigt det än låter för andra. För oss känns det skönt att öppna garderoben och dra fingrarna över de små kläderna som hänger där. För oss känns det skönt att ibland gå och sätta sig i korgstolen i Alvins rum och bara tänka en stund. Ibland orkar vi inte gå in i rummet och ens se den gröna tapeten med de stora vita stjärnorna på, och definitivt inte kläderna i garderoben. Men de dagar när vi verkligen känner för att klämma och känna på Alvins saker så är det bara att öppna garderoben och dra fingrarna över sakerna, vi behöver inte sprätta upp en låda och dyka i. Utan det hänger redan där och väntar. Väntar på att en dag få användas av Alvins syskon. Då kommer storebrorsan med stolthet kika ner på sina syskon och hålla ett vakande öga över oss...