Obeskrivligt trött

Hela helgen har varit sömnig, sover sover och sover. Sover väl för mycket kanske. Har varit och grillat hos svärföräldrarna. Mysigt! De har saknat oss hos sig, vi har faktiskt inte varit hemma hos dem och ätit på flera månader, de har varit hos oss såklart. Men vi har helt enkelt inte orkat ta oss till dem. Sen har det varit upp och ner på vända världen för oss och man har prioriterat att vara hemma, det har helt enkelt känns bäst. Att kunna åka upp till Alvin precis när vi vill, har varit och är så viktigt. Tror att mycket därför vill man hålla sig hemma vid. Även fast vi känner att Alvin är med oss överallt är det en trygghet med graven...