Ensam är inte stark?!

Just nu blir jag sjuk så fort man har något planerat! Skulle varit på student igår men det blev inget med det, blev istället liggandes hemma på soffan så maken fick gå själv. Typiskt! Är väl så att man är mer mottaglig för tillfället helt enkelt. Oj va jag kände mig ensam där jag låg på soffan och tyckte synd om mig själv. Märker att jag har lite svårt att vara själv lång tid. Många funderingar och tankar börjar då snurra i huvudet. Man har inget som distraherar när man är ensam. Klart att det är bra att tänka och fundera det är att bearbeta, men ibland blir det så mycket att man istället blir jätteledsen och det är inte alltid så käckt när man är själv. Fick en stor kram av maken när han kom, och det var efterlängtat med en gång var allt mycket lättare igen. Det kanske stämmer som man säger att delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är hälften sorg. För sorg är lättare att leva med när man är två eller fler...