v 31+1

Ny vecka med Pyret och igår var vi till barnmorskan. Först togs blodtrycket och det låg på 120/60. Sen mättes magen och det måttet visade 30 cm. Allt bra så långt :)
Sen skulle det lyssnas på Pyrets hjärta, oj här var det aktivitet säger barnmorskan till oss, hjärtslagen ligger mellan 180 och 200 just nu. Hon frågar mig om det rör sig mycket i magen, varpå jag svarar nej jag känner ingenting nu men Pyret var ganska aktiv innan vi gick in till dig. Hon trycker och bökar på magen för då brukar bebisen lugna ned sig berättar hon, men inte vårt Pyre fortfarande fullt ös på hjärtslagen. Hon säger att vi går in på lab och tar blodsockerprovet först och kollar urinprovet sen tar vi och lyssnar igen. Blodsockret 5.8 så det var bra och urinprovet var också bra. Tillbaks in för att lyssna på det lilla hjärtat. Vi hör det lilla hjärtat igen med världens fart, ligger fortfarande kvar på 180-200 slag. Nu börjar barnmorskan prata om att vi kanske måste åka upp till sjukhuset för en koll. Nu känner jag stressen öka i mig. Barnmorskan förklarar att hjärtljuden brukar ha gått ner tills man kommer dit, men jag tycker att ni går ut och sätter er i en kvart tjugominuter så tar vi en koll till här först. Okej svarar vi, maken viskar till mig ingen fara, ta det lungt nu. Men hans ögon avslöjar honom och jag ser hur stressad han börjar bli. Vi sätter oss helt tysta ute i väntrummet och jag vågar knappt titta på maken för om jag gjorde det då skulle jag inte kunna hålla inne tårarna. Hjärnan skenar nu iväg fullkomligt och jag ser framför mig hur jag blir inlagd på sjukhuset, akut snitt, kuvös, andningshjälp till Pyret osv osv. På tjugo minuter hinner man tänka mycket. Barnmorskan kommer till oss efter 20 minuter och vi får komma in igen. Hon säger att vi kan lyssna när du sitter men jag svarar bara att jag ligger nog hellre ned just nu. Ja här hör ni säger hon till oss, nu slår hjärtat mycket lugnare 140-150 slag. Nu är jag nöjd säger hon till oss. Jag frågar henne om vi behöver vara oroliga nu, nej svarar hon absolut inte, det var helt enkelt så att Pyret var i full gång när vi lyssnade de två första gångerna. Ibland gör bebisen små snabba rörelser som mamman inte känner och när bebisen är aktiv ökar hjärtslagen. Idag råkade vi pricka in detta. Men vi vill inte släppa iväg er med dessa höga hjärtslag utan vi vill följa upp det direkt i så fall, och nu gick de ned igen precis som vi hoppades på och som jag trodde. Så det är inget att oroa sig för.
Känns skönt att de är så noga, tar allt på allvar och kollar upp allting. Precis så vi vill att det ska vara när saker går utanför ramarna för vad som är normalt. Sen är det bara så att jag och maken blir extra hispiga så fort något avviker om ens lite. Men det är också helt normalt med vår bakgrund och vår saknad av Alvin. Vi blir oroliga och rädda direkt. Men allt är bra med vårt Pyre i magen och hjärtslagen normala, och Pyret vet redan hur man skrämmer livet ur sina föräldrar...
Älskade BusPyret vårt :)