Bara en arbetsvecka kvar att göra sen sommarlov jippi så underbart.
Är så sjukt trött på jobbet nu så jag bara längtar efter ledighet. Alla börjar väl känna sig lite trötta så stämningen är inte på topp, utan alla behöver vi få ledigt...
Är rätt slut just nu, visar inte så mycket men i huvudet snurrar det, och det är rätt jobbigt. Saknar Alvin så otroligt, hjärtat värker riktigt mycket och tårarna rinner var och varannan dag. Rädslan tar sitt grepp om mig och ibland blir det outhärdligt alla tänk om. Tänk om det händer något med Pyret. Jag kan inte ens tänka klart den tanken för att då gör det så ont i mig att jag inte vet vad jag ska ta vägen, ändå dyker dessa tankar upp och spökar runt i mitt huvud. De är ostoppbara när de kommer. Försöker trycka undan dem och ta en stund i taget, för vissa dagar orkar jag inte mer än så. Jag vill tänka att det händer inte oss igen det kan det ju bara inte göra, men erfarenheten vi har visar oss att ibland händer det ofattbara för vi har ju inte vår son här hemma, vår son är en liten ängel. Det är verkligheten för oss och det är vår erfarenhet. Rädslan har vi med oss, men någonstans måste jag försöka tro på att vi denna gång får med oss ett litet Pyre hem. För motsatsen är otänkbar, motsatsen gör mig livrädd.
Varje gång som jag känner att Pyret rör sig i magen blir jag alldeles varm inombords och lite lugnare för stunden, men än så länge känner jag bara av det sporadiskt. Längtar efter rejäla rörelser i magen för det gör mig tryggare. Att få känna att Pyret lever för då vågar jag tro, tro på att få ett levande syskon till Alvin med oss hem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar