Alla dessa tankar...

Sitter och stirrar på datorn, jag har väl ingen direkt lust till att skriva just nu. Livet lunkar på och vi lunkar med så gott vi kan. Hösten är här och vintern är på intåg. Med mörkret kommer tröttheten. Med tröttheten kommer deppet. Tankarna snurrar runt. Spänningar i käkarna, ger huvudvärk som ger sömnsvårigheter. Sover dåligt, hjärtat dunkar så hårt att det känns ända upp i halsen, är det ångest? Har jag ångest, är jag orolig? Inre stress?? Förkylningar varvas med ryggont som varvas med magont. Ingen vecka går obemärkt förbi utan att det är något, jag som nästan aldrig är sjuk åker på allt just nu. Svårt att känna igen sig själv, svårt att veta vem jag är. Livet omvärderas, livet funderas på- meningen med livet vad är den? Varje dag tusentals tankar som störtar fram i ett enda virrvarr. Snurrar runt fortare och fortare. När man tycker sig ha löst gåtan till några av funderingarna då fylls det på med nya. Ständigt alla dessa frågetecken, ovisshet och undran. Framtidstro, framtidsutsikter och planer. Leva varje minut, ta till vara på varje dag och göra det bästa. Leva, leva och leva! Är det detta som är livet? Livet är nu!

Gissa bilen?!?

Mannen min har skaffat sig ett projekt :) Mycket å göra, men med stort potential! Kan bli något alldeles fantastiskt, men många timmar i garaget kan nog behövas. Men den är redan nu helt underbar. Är av årgång -65 och mannen är supernöjd. Ett projekt som kommer sträcka sig över flera år. Kan ni gissa vad det är för sort???

 

En gammal amazon med lister av krom.... Fast det har ni säkert redan räknat ut!! :)

Torr sten ;)

Här när stenen är torr syns kontrasterna bättre mellan det polerade och det råhuggna! Lyckades få in en bild tillslut! Fina fina stenen!

Tomhetskänsla...

Ledig dag med massage. Superskönt! Men blir sjukt slö efteråt så det är verkligen tur att man är ledig idag. Har försökt lägga in en bild på stenen när den är torr. Men jag vet inte vad som händer. Idag verkar det inte att fungera att lägga till bilder tyvärr. Jag vet inte vad det beror på men det går inte i alla fall.
Nä jag har inget vettigt att skriva just nu. Alvins sten är på plats och allt praktiskt är klart. Känns konstigt och tomt. Ja jag vet inte, kan inte sätt ord på känslorna men det känns, ja nånting...
Återkommer när jag har något vettigt eller ovettigt att säga. En annan dag helt enkelt...

Har fått se stenen, äntligen!

Jag, maken och syrran har varit och kollat på stenen och gjort i ordning lite grann. Vi är supernöjda med hur den ser ut. Ja den är verkligen precis som vi tänkt oss den. Har varit sjukt nervös över detta, men kan bara säga att jag verkligen är helnöjd med hur den blev. Tyvärr regnigt och blött idag. Men fler foton lär ju komma ändå :)

Ett smak prov

Måste bara lägga ut en liten bild på en del av stenen. Jag har själv inte sett den ännu live men gillar det jag sett på bild, jag ska dit upp imorgon. Fler bilder kommer senare. Så länge får ni hålla till godo med detta smakprov. Alvins nalle, sover på månen och håller hårt i sin stjärna. Vi var ju bara tvungna att ha en stjärna med, då det finns en stjärna döpt efter Alvin på himlen. Bilden har vi målat upp själva efter en stämpel :) Så den ska vara unik för Alvin. Känns bra!

Stenen som vanligt...

Har inte haft lust till att skriva något. Jag går bara här hemma och väntar och väntar på Alvins sten. Idag ska den sättas på plats och jag jobbar kväll. Typiskt nog kommer jag få se den i mörker ikväll när jag kommer hem. Om jag inte kan hålla mig till att kika på den på onsdag istället. Men maken har lovat att ta kort när han har tittat på den idag. Ja jag hoppas verkligen att den är på plats idag. Vi är ju lovade idag så det ska den väl vara. Som sagt, går mest och väntar på stenen. Allt annat saknar tydligen betydelse just nu...

Nu är datorn fixad igen

Skönt det! Allt blir så krångligt utan dator men brorsan fixar :) Tackar tackar!
Stenen kommer på tisdag. Spännande! I helgen var vi och tände ljus hos Alvin. Jag förstår inte varför vi inte tänkt på att ställa dit ett ljus med lock tidigare. Vi har mängder av ljus med lock på så det var ju bara att ställa upp ett sådant. Ja ibland blir man trött på sig själv. Bara för att vi tillfälligt plockat undan allt annat så kan man ju ha engångslyktor där istället. Jaja nu har Alvin fått ljus där i alla fall! Så nu känns det genast mycket bättre när vi åker till kyrkogården igen. Efter tisdag kan vi göra iordning på nytt också. Det blir jättebra det!! Nä dags att fixa mat! Hungrigt här hemma nu så det är väl lika bra att sätta igång!

När kommer stenen...

Igår fick vi ringa igen till stenhuggeriet för att få reda på när stenen kommer då de sagt till oss, början på denna veckan eller i slutet av förra. På torsdag ännu ingen sten. När vi ringde fick vi svaret, antingen har de sagt fel till oss eller så har vi missuppfattat dem. Svaret blev i alla fall att antingen kommer den på fredag alltså idag eller på tisdag nästa vecka. Super spännande, jag hoppas naturligtvis att den står där idag när jag kommer hem. Men kan tänka mig att vi får stå ut till på tisdag. Men jag hoppas hoppas hoppas att den är där redan idag. Ännu ett steg börjar nå sitt slut på vår resa med Alvin. Ännu ett steg att bocka av. När stenen är på plats så har allt det praktiska nått sitt mål. Då har vi gjort allt vi kunnat, nu är det oss själva kvar att ta hand om, fortsätta arbetet med oss själva och våra känslor och tankar. Vi vet att vi är en bra bit på väg, men fortfarande kämpar vi oss igenom vissa dagar... och det kommer vi nog alltid att få göra. Men vad som är fantastiskt idag är att de bra dagarna är många fler än de sämre. Alvin är mest av allt kärlek, ljus och glädje. Sorgen och saknaden är inte längre störst. Det är jag så tacksam för.

Snöat

Hemma från jobbet, har åkt på en förkylning igen. Tog en promenad med vovven, solen sken och vädret var kallt men härligt ändå. När vi går där märker vi att molnen på himlen blir mörkare och mörkare. Tillslut är de så mörkt att vi bara väntar på att det ska börja... och där kommer de, de första små vita flingorna. Det snöar. Vi är snöiga och kalla när vi kommer hem igen. En timme senare skiner solen på nytt och det är extra ljust ute eftersom snön reflekterar ljuset. Vackert!!

Stenar med budskap

Har gjort ett försök att göra egna små stenar med fina ord på att lägga på Alvins grav. Det var lättare sagt än gjort, här är de i alla fall. Vissa blev bättre än andra, ju mer text desto svårare att få det jämt och fint. Men att skriva enstaka ord är lättare. Sen är det bra att hitta så ljusa stenar som möjligt för då blir resultatet bäst tycker jag. Jag skrev med spritpenna och tyvärr flöt texten ut lite grann i alla fall. Ja det var i alla fall roligt att testa, och stenar kan man ju alltid leta upp fler av. Jag tycker i alla fall mycket om alla de ord och budskap som står på dessa stenar jag gjort. Några kommer jag garanterat att använda. Andra kanske får ligga här hemma istället... Ett gravpysseltips kanske?!

Förkyld igen

Ja nu var det åter dags. Bacilluskerna flyger på mig för tillfället. Fick gå hem från jobbet med värk i hela kroppen. Ja ja så är livet just nu helt enkelt.
Vi går nu och väntar, och väntar, och väntar på att gravstenen ska komma på plats. Idag var den inte där ännu, så då får vi hoppas på morgondagen. Sjukt nervöst att gå och vänta på den. Vill bara få se den nu.
Annars händer inte mycket dessa dagar, så jag har faktiskt inget vettigt att säga. Går mest runt och snurvlar och nyser. Tack och hej...

Usch...

Var till Alvins grav idag och fick ta bort buketten med blommor därifrån. Frosten hade tagit den så att den var alldeles brun. Nu står där bara ett litet kors kvar. Fy det gör ont i mig att se det så tomt hos Alvin, måtte stenen komma snart så att vi får göra fint där igen. Jag hoppas, nästa gång jag åker dit upp att stenen är på plats för just nu blir jag gråtfärdig när jag ser hur det ser ut. Kalt, tråkigt och ledsamt. Vi vill göra fint för Alvin och nu är det allt annat än fint...

16 oktober

I går var det den 16 oktober Alvins 7 månaders dag. Denna gången reflekterade vi inte så mycket över att det var den 16:e. Kändes konstigt att den gått sopas obemärkt förbi. Inte för att vi inte tänker på Alvin, för det gör vi varje dag. Men just att vi inte sagt någonting om att det var Alvins 7- månaders dag. Vi tänkte helt enkelt inte på det. Vi var på fest och hade roligt och det känns skönt att vi hade roligt och skrattade även den dagen. Vi älskar dig Alvin. Kramar och Pussar till dig från din Mamma och din Pappa!

Inflyttningsfest

Har varit på inflyttningsfest hos syrran hela helgen! Riktigt mysigt och roligt att träffa allt folk, både igenkända och nya ansikten. Mindre kul var dock bajamajan de hyrt in för att deras lilla tank annars skulle blivit full hahaha. Iskallt att sitta på den kan man säga ;) Men en otroligt smart idé. Den stod där blå och snygg på sitt släp hahaha. På kvällen var det grillning, kubbspel, crocket och "trubadur" å en massa tjöt, riktigt roligt. Av oss fick de en "handjagare", en låda vin och en stor skål i glas. Den största skål vi kunde hitta då det bjöds på ca 4 kg godis behövdes såklart en jätteskål. Kanon fest!
Hoppas att ni kommer triva i huset och att ni kommer få många lyckliga och roliga minnen där :) !!!!

Pratat med en granne

Idag träffade jag på en granne jag inte pratat med sen Alvin föddes, jag har varit lite nervös för att träffa henne konstigt nog, men idag kändes det bara bra att fått prata en stund. Hon hade så mycket frågor, och sa -jag visste ju knappt att ni skulle ha barn, nej svarade jag det förstår jaj, jag var ju mest inne hela vintern. Denna granne brukar jag prata med mest på sommaren för då är man ute på ett annat sätt och jag är mycket ledig då. Hon sa -jag och barnen blev så ledsna när vi hörde vad som hänt. Vi pratade en bra stund och det kändes skönt. Hon hade förstått av vi haft mycket folk runt omkring oss hela tiden och att det måste vara skönt. Hon berättade att när hon behöver hjälp är det svårare, som ensamstående utan föräldrar i livet, men man gör så gott man kan.
Jag berättade om det senaste halvåret med Alvin och att vi har gjort precis allt vi kunnat göra för Alvin. Varpå hon svarar -det visste jag att du skulle göra. Att du kommer göra allt för detta lille barn villkorslöst i alla fall...
Kändes skönt att få höra, även om vi vet att vi gjort allt och lite till för vår fine Ängel. Vår Alvin!

En riktig mysdag

Idag kom en gammal kollega och vän och hälsade på, på jobbet. Riktigt roligt, hon hade med sig sina söner varav den ena är 1 dag äldre än Alvin vilket jag säkert skrivit om tidigare. Han var nu nästan 7 månader och super härlig. Det är spännande att se denna lille kille som är så jämngammal med Alvin. Han busade på, skrattade ljudligt och nyfiket, kikade på allt runt omkring. En påminnelse om hur det skulle varit att ha Alvin fysiskt här. Naturligtvis kommer de tankarna upp men det vore nog mer konstigt om de inte gjorde det. Men jag kan inte låta bli att busa, hålla krama och gosa med denna lille gosse ändå, och det känns så skönt att jag kan göra det.

Efter jobbet var jag och hälsade på en vän, vi satt och pratade, fikade på jättegoda blåbärsmuffins och njöt. Riktigt trevligt, det måste göras om snart igen. Bra att få bli lite uppdaterad ;), men jag tror nog att vi skulle kunnat prata i många timmar än. Senast jag satt i soffan hemma hos henne berättade jag att jag var gravid och jag var så glad för det och hon glad för min skull. Idag pratade vi om Alvins gravsten bland mycket annat såklart. Men man ser vilka kontraster det är. Man vet aldrig vad livet har i bakfickan.

Idag har vi varit uppe hos Alvin och plockat undan allt vid hans grav, stenar, lykta, blommor rubbet. Kvar blev buketten från svärisarna. Kändes så konstigt att plocka undan allt. Det blev så tomt och kalt där uppe. Men gravstenen är på gång i slutet av denna vecka eller i början på nästa därför måste allt plockas undan ett litet tag. Ju renare graven är desto lättare för stensättarna. Längtar efter att få se den nu. Att den är så fin som det är tänkt. Pirrigt är det...

Fåglarna ute äter på mitt vägghjärta! Jag har undrat varför de blå blommorna flyttar sig hela tiden, idag var också en av de små fåglarna borta som jag tryckt fast på hjärtat. Mossan såg lite tilltuffsad ut som om någon försökt att dra bort lite ur den och då plötsligt slog det mig. Fåglarna käkar på mitt hjärta. Vad ska jag göra åt det? De verkar uppenbarligen vara hungriga så jag får helt enkelt hänga ut lite talgbollar och frön åt dem så att de kanske låter bli mitt hjärta hahaha. Blir nog bra!!

Snälla ät dessa istället :)

Vilket väder

Vaknar till en kall morgon, men så vacker. Solen skiner och dimman ligger tät på sina ställen. Vinden är alldeles stilla och himlen vackert blå. Mitt ibland detta vackra går två frusna individer jag och vovven (i alla fall fryser jag lite) ;) Mössan är på, vantarna lika så. Hösten är här på allvar. Överallt faller löv från träden i härligt orange, brun och grön färg. Hösten är otrolig, särskilt såna här dagar när naturen visar upp sig från sin bästa sida. Vilket vackert land att ha förmånen att leva i, varje årstid har sin charm och det gäller att ta tillvara på varje dag, varje stund är värdefull...

Besök av mamma

I natt kom kylan fyra minusgrader. Vilken tur att jag börjat plocka in sådant på utsidan som är ömtåligt. Drog upp rullgardinen och får se att gräsmattan är helt vit. I natt var första gången vi kört in bilarna i garaget. Skönt att slippa skrapa rutor ;) Mamma kom och hälsade på på förmiddagen, på agendan stod det, promenad med vovven, åka upp till Alvin, rensa ett skåp och laga rotmos, underbart gott. Idag på Alvins grav plockade vi undan sådant som kan frysa sönder. Ställer ut det till våren istället. För blir det snö så kommer inget synas ändå. Känns bra för oss att kunna variera utsmyckningen också lite grann. Vi fick också ringt till gravstenstillverkaren. Stenen skickas i morgon och kommer att sättas upp i slutet av denna veckan eller i början av nästa. Ska bli riktigt spännande att få se den. Därför kommer vi också plocka undan allt hos Alvin så att det är tomt där när de sätter stenen. Till våren kommer vi fixa till runtomkring igen så i vinter blir det mossa och granris där tror vi. Fullt upp idag alltså, så nu hoppas vi på att slappa litegrann innan sängen väntar :)

"Dörrkrans"

Jag har pratat om att jag vill ha ett dörrhjärta i flera år och äntligen har jag fått gjort ett så här blev resultatet. Översållat med blommor lagom till vintern, Alvins lilla fjäril från begravningen, ja den tog jag hand om såklart. Små rosetter, pärlor, fåglar och kramhjärtat. Någon tycker säkert att det är alldeles för mycket saker på, men för mig är det helt som jag vill att det ska vara! :)

<3 Alvin blått ;) <3

En liten hjärtlig kram

Söta små fåglar

Färgglad ljung åt Alvin

Här har planterats en Alvin kruka, vi hade bestämt oss för blå ljung till honom, men väl i affären fanns det ju ljung i regnbågens alla färger, därför blev det en riktigt färgglad kruka. Orange, blå, turkos, limegrön, röd och gul ljung. Visserligen färgad och håller därför bara färgen ett år. Men vad gör väl det. Det är roligt att titta på och man blir glad av alla färger :) Ena solcellslampan Alvin har fick flytta ner i krukan den med, hoppas att den lyser riktigt färgglatt och fint ikväll nu bara (så att den matchar ljungen) ;) och att den inte står för mörkt där den står nu. Men å andra sidan laddas den väl upp av utebelysningen vi har :)

 

 

Talgoxar på besök

Helt plötsligt var de där en mindre svärm av talgoxar. Dessa små sötisar, undrar om de börjar bli lite frö sugna, men än är det väl varmt nog för dem att hitta egen mat. När jag sitter och tittar på hur de nyfiket undersöker vår altan på jakt efter något ätbart, landar en hackspett i vårt träd. Jag älskar att bo med naturen kring husknuten. Underbart!

Talgoxarna fick oss att tänka på att förbereda oss inför vintern. Idag inhandlades en ny fågelfröautomat och talgbollshållare. Då de gamla gjort sitt, vi hittade ett jättefint, hoppas att det håller ett litet tag i alla fall :)

Mysig dag...

Vaknade tidigt för att vara mig, inte varje helg jag kliver ur sängen innan åtta. Men det var riktigt skönt idag. Startade med en promenad med hunden medan maken fixade lyx frukost. Färskt bröd, kokt ägg, varmchoklad och massa olika pålägg och grönt. Mysigt mysigt! Maken var till tippen idag och slängde massa skräp från carporten och garaget man känner sig nästan renad efteråt. Vilken ordning det blev. Sen kom svärisarna förbi en sväng de hade varit upp till Alvin och satt dit nya blommor :) Känns fint! När vi tittade till graven senare såg vi den superfina buketten. Verkligen fin. Idag har vi varit på billeverans till syrran och hennes sambo. De har fått det riktigt fint i sitt hus. Jättemysigt! Hundarna busade och solen sken en härlig dag. På vägen dit fick vi shoppat lite kläder och skor. Fyndade verkligen skorna sånt gillar jag :) Fick också tag på ett nytt fint regnställ härligt lysande limegrönt ;) och lite annat smått och gott. När vi kom hem blev det soffläge film och slappande...

Shoppat

Alvins grav

Blommor till Alvin från hans farmor och farfar

Morgonpromenad

Promenad innan frukost fantastiskt underskattat av mig :) Det är så fantastiskt härligt. Lungt och tyst, daggigt gräs och frisk luft. Det är morgonpromenaderna som är bäst. Många sover fortfarande och många arbetare har redan tagit sig till arbetet därför är tystnaden så påtaglig. Man möter i princip ingen knappt ens någon bil. Varför gör jag inte detta oftare. Man sätter sig med frukosten när man kommer hem och njuter lite extra. Bättre start på dagen kan man knappast få. Man känner sig piggare och lugnare hela dagen. En bra start på dagen, vad viktigt det är...

Väskor från Nepal

Baksida framsida

Framsida baksida

Syrran har fixat jättesnygga väskor från Nepal till mig... Känns så roligt att ha något som är köpt där. Syrran med sambo var här och hälsade på idag, äntligen har de flyttat hem till Sverige igen, efterlängtade. I helgen ska vi hälsa på dem och se hur deras hus har blivit. Spännande, har bara sett foton ännu och på dem ser det riktigt fint ut!

Vart tar tiden vägen...

På mitt jobb arbetar man både morgon och kvällspass. När jag arbetar kväll försöker jag kliva ur sängen vid 8-9 tiden för att klockan tolv bär det av till jobbet. Dessa dagar har jag alltså 3-4 timmar fritid och jag hinner ingenting. Ibland undrar man vad man håller på med. Fritiden borde vara större än arbetet. Men så är inte verkligheten. Arbetar jag dag kliver jag innanför dörren hemma vid 16 tiden. Ut med hunden, laga mat och äta sen är klockan sju. Tiden springer iväg. Det känns som man ägnar mer tid åt arbetskamraterna än man gör med familjen. För den mesta tiden med familjen så sover man. USCH! Jag vet att det inte är så krasst men så känns det. Tänk om heltid vore 6 timmars dagar istället :) Det vore så mycket bättre. Jag vet att man kan gå ner i tjänst och arbeta deltid, men nu finns det andra anledningar till att jag inte vill göra det just nu. Därför tycker jag att heltid ska vara 6 timmars dagar istället, så kan vi inte helt enkelt ordna det så att jag vet vart tiden tar vägen? ;)

Konstigt

Jag har ältat en sak rätt länge nu, som inte är mitt problem att älta. Ändå gör jag det. Vet inte varför men jag kan inte släppa det och jag förstår inte varför saker och ting bara får rinna ut i sanden. Varför tar man inte tag i problem och löser det istället. Är det rädsla för att såra, bryr man sig inte. Man har blivit sårad och bryr sig nog väldigt mycket egentligen. Eller är man som så att man bara kan rycka på axlarna så är det bra med det. Själv är jag inte sån, jag försöker att ta tag i saker med en gång för att få det ur världen. Sån är jag och jag måste helt enkelt acceptera att vi alla gör olika. Jag vet av erfarenhet att för mig är det bäst att ta tag i saker med en gång för allt kommer upp till ytan förr eller senare. Något händer som gör att det letar sig upp. Besvikelse, ilska och ledsamheter som man trott man glömt eller gömt undan för alltid har en tendens att hitta fram. Då blir det så mycket svårare att bära på. Tyngden blir större och man hanterar det inte lika väl då. Småsaker kan tillsammans bli likt en katastrof. Saker som i ett sammanhang med annat blir gigantiska. Vi människor är helt klart ett konstigt släkte. Vi är olika och vi gör olika det är väl det som gör oss spännande och intressanta. Detta behövde jag få ur mig, jag ska försöka att släppa detta nu. Vissa saker ska inte ältas, definitivt inte av mig då jag inte är inblandad. Vissa saker ska skickas vidare och ska inte ta plats i min hjärna för det är inte rätt hjärna att fylla. Jag måste sluta att försöka ta ansvar för andras problem och bekymmer. För helt klart är att andra anser och tycker inte att det är ett bekymmer för dem så varför ska jag tycka det? Jag måste sluta att springa ärenden åt andra. Andra människor får ta ansvar för sitt, så tar jag ansvar för mitt. Så ska det vara. Vi är olika och vi tycker olika, jag vill inte dras in i saker som inte är mina att bära. Så länge andras bekymmer inte orsakar bekymmer för mig så är det inte min sak att ta hand om dem. Av naturen har jag alltid varit bra på att ta åt mig andras problem och försökt hjälpa till att lösa dem. Men det är inte mina problem att lösa. Ska jag finnas till hjälp ska jag finnas där för att lyssna utan att fråga och ifrågasätta och springa andras ärenden. Jag tar ansvar för mig! Puh ut med det!!!

Höst och vinterlykta

Har köpt en större lykta till Alvin med ett långt skaft på. En större där det får plats ett femdygnsljus i. Vi tänkte att det kunde vara bra om det blir snöigt i vinter. Dels bra med en lykta för ett stort ljus då vi märkt att ljus brinner snabbare när det blir kallare och skaftet för att den ska synas om det blir snöigt. En vår/sommarlykta och en höst/vinter lykta helt enkelt :) Den lilla lyktan som vi tycker så mycket om behöver in på vinterservice då den blivit lite sliten av sol, regn och värme. Så denna stora lykta får bli en vinterfavorit, men vi gillar utseendet på den så det ska nog bli en favvo av den med.

Ny vecka

Känner mig lite illa till mods, ont i magen, kymmig och stressad. Det kryper i kroppen. Jag börjar undra på vad som gör den här känslan. Jobbet? Livet? Jag kan verkligen inte sätta ord på vad det är. Nu ska jag åka upp till Alvin istället för att ödsla tid här vid datorn. För sen är det jobb som gäller...

Dröm...

I natt har jag drömt om Alvin, jag vet inte om jag egentligen drömt om honom på detta sättet tidigare. Ingen dröm jag kommer ihåg just nu i alla fall. Han var precis mellan 6-7 månader så som det skulle varit. Han hade precis lärt sig att gå!!!! Extremt tidigt ;) och han var såklart den sötaste ungen som finns. Han hade varit död men helt plötsligt hade hans lilla kropp börjat fungera och han var tillbaks hos oss. Ja man får ihop det i sina drömmar. Hjärnan bearbetar för fullt dag som natt uppenbarligen. Saknaden är naturligtvis stor och önskan om att han vore här fysiskt lika så. Älskade lillfisen...

Ännu en träff...

Igår hade vi träff med psykologen. Har varit jättebra för oss att gå ihop hos henne. Hon sa bland annat att man märker att ni nu börjar att även kunna se framåt. Vi fick några tänkvärda ord och saker att fundera på men det var ett riktigt bra samtal. Man känner sig lättad efteråt. Det är någon som sitter och lyssnar, man får prata till punkt och ingen som anser att man har konstiga tankar utan man får lov att säga det man funderar och tänker på. Utan att få massa åsikter om det man säger, så superskönt.

Lättad efter massage

Har varit på massage, och det är så skönt efteråt, först blir man trött sen får man mer energi igen. Nu känns genast livet lite lättare att leva och jag känner mig gladare och bättre till mods. Kom hem och fick busat och kramats på vovven igen. Av honom får man alltid helt villkorslös kärlek. Säger man med lite barnslig röst att man älskar honom så är han där direkt med pussar och kel. Ibland undrar man om djur inte förstår mer än vad man tror. De känner på sig vad det är man behöver tror jag. Idag var jag helt okej i min rygg men jag kände att det nog behövdes tas några tag i nacken. Efteråt kan man röra sig igen och andas med djupa andetag. Ja det är inte förrän efteråt jag märker någon skillnad med andningen helt galet vilken skillnad. Massage är toppen att få. Jag har den bästa massören också, hon är toppen...

Plötsligt är det där igen...

De senaste dagarna har varit lite si så där milt sagt. Putter du till mig lite så faller jag ihop som ett korthus. Några få fantastiska personer i mitt liv ser till att jag håller mig över vattenytan. Ser till att det finns någon slags struktur och ordning i mitt liv. Jag tycker att det gått rätt hyffsat ett tag tillbaks. Men det krävs så lite ja knappt något motstånd för att jag ska falla till marken som en blöt trasa. När jag väl ligger där på marken så är det knappt lönt att försöka resa sig, för snart igen ligger jag där på marken på nytt. Så känns det dessa dagar, motigt, svårt och ledsamt. Den där obehagligt krypande känslan ni vet den är tillbaks igen... Saker och ting tar sig upp till ytan, saker jag städat bort för länge sedan. Saker jag trott varit bortglömda letar sig upp och rör igång massa känslor i kroppen.  Få se hur många dagar det håller mig fast i sitt grepp denna gång...