Tö och halka

Det har varit plussgrader ett par dar nu och snön börjar sakta att smälta undan. Uppe på kyrkogården hos Alvin kan man nu börja ana att det finns några blomster dekorationer där under all snö. Strax efter allahelgona försvann allt under ett vitt täcke. Jag vill att det ska bli vår så vi får börja pyssla om där igen. Jag vill att det blir vår för då är det ljusare ute igen. I mitt huvud betyder nytt år att våren är på väg. Men usch det är ju långt dit. Kan inte riktigt börja längta ännu :)
Förra året vid denna tid började vi nu att handla fixa och ordna för den lille bebben i magen. Mycket fick vi av vänner och familj, vi har alltid tyckt om att kunna återanvända saker, begagnat är perfekt, därför hade vi det mesta och lite till till skrutten utan att vi gjort slut på så mycket pengar, vi ville hellre satsa på att kunna vara hemma så länge som det bara var möjligt med den lille. Det spelade inte så stor roll om vi inte hade den nyaste vagnen eller det allra senaste av annat, det viktigaste var vår lilla familj och att det skulle komma ett litet underverk att förgylla livet hos oss. Det lilla underverket kom så klart och förgyllde vår familj på ett helt annat sätt än vi nånsin kunnat tro. Vår älskade unge, världens finaste lille Alvin så klart!