måndag 26 juli 2010

Frånvarande men åter då brast det...

Har tagit det lugnt myst och haft så härligt. Skönt med semester tillsammans. Har sett oss omkring i Sverige vårt otroligt vackra land som man kanske inte alltid uppskattar fullt. Men när allt kommer omkring är det verkligen ett fantastiskt ställe att bo på. Har inte varit vid Alvins grav på ett par dagar då vi inte befunnit oss hemma, det blev en svår resa dit idag. När vi åkte upp till honom brast det fullkomligt, jag blev så ledsen vad är det för ett ställe man besöker. Detta skulle man inte göra fel fel fel. Tårarna bara sprutar och jag känner mig helt förstörd och det gör så ont. Vi satte oss vid graven med tårar rinnandes ned för mina kinder. Vi grejade lite och tittade till graven när jag flyttar på Alvins bil som står lite snett. Fram kryper en liten liten söt groda som tagit skydd från regnet under den lilla bilen. Stackarn flydde krypandes in i buskarna bredvid för att söka sig skydd. Jag förstörde nog den grodans dag... Plötsligt kändes det lättare och jag började skratta. Satt hos dig Alvin och skrattade åt en groda. Idag fick faktiskt en groda mig att verkligen le. Konstigt nog...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar