Jag får aldrig veta!!!

Idag konfirmerades Alvins kusin och syssling. De har blivit så stora tjejerna nästan vuxna. Jättefin var konfirmationen. De spelade upp ett drama och sjöng massor med sånger. Så duktiga!

Jag och maken tände ljus för Alvin i kyrkan innan konfirmationen drog i gång, kändes otroligt viktigt att han fick vara med på sitt sätt. Men det var tufft att vara i en kyrka. Riktigt jobbigt, man vet inte innan hur man reagerar på olika situationer. Idag var det svårt.

Det var nervöst också för vi skulle träffa folk som vi inte pratat med sen Alvins begravning. Människor som egentligen borde stått oss så nära, men som kanske inte klarar av situationen. Inte just nu i alla fall. Det gick trots allt bra.

Jag förstår att idag var tjejernas speciella dag, det var deras dag absolut. Men i mitt huvud snurrade det bara runt. Hur hade det varit om Alvin varit med, hade vi kunnat sitta lugnt i kyrkan eller hade vi varit tvungna att gå ut för att han hade varit ledsen. Hade han varit en busig 4 månaders bebis eller jättelugn. Allt detta som vi så undrar över, men aldrig får veta. Hur hade det varit när han skrattar, gråter, busar, kramas, äter, ja allt du kan komma och tänka på. Allt vi vill veta men aldrig kan få veta!

Idag frågade ingen hur det var med oss, ingen undrade, ingen ville kanske veta. Lika bra var nog det för jag hade inte fixat att få de frågorna idag. Hela dagen brände tårarna bakom ögonlocken, och nu rinner de. Varför gjorde de det just denna dag. Spänning över  människor man skulle träffa jag vet inte, och det vet jag aldrig, det kommer utan förvarning.

Alvin fick aldrig någon framtid, hans minne kan bara leva vidare genom oss, när vi berättar om honom. Alvin är det största för oss och därför vill vi prata om honom. Precis som folk med levande barn pratar om sina barn så vill vi prata om Alvin. Han är lika viktig för oss som levande barn är för deras föräldrar...

Idag tycker jag att det är orättvist, men hur kan jag tycka att det är orättvist när jag inte önskar någon annan detta... Idag är jag ledsen!

Besökt vår huvudstad

Ja vi flänger omkring, Stockholm var det senaste på agendan. Vi som faktiskt älskar att vara hemma och bara vara. I år har vi behövt komma utanför väggarna då dessa väggar i perioder nästan tagit kål på oss. Miljöbyte har varit ett måste och det har känts bra. Vi har bara tagit hand om varandra, vilket inte är så bara förstås. Pratat massor och lyssnat massor på vad vi tänker och känner. Vi har skrattat och gråtit och känt. Men framför allt har vi haft roligt ihop, och våra forna jag har i perioder dykt upp. Att få skoja och busa och jäklas lite grann. För nånstans finns ju allt där, allt som man än gång var, plus allt det nya, allt som man också är nu med sina nya erfarenheter. För vi är Alvins mamma och pappa och Alvins mamma och pappa är busiga, glada och roliga också!

Alvins fina barnmorska

Idag har vi träffat Alvins förlossningsbarnmorska igen. Kändes bra att åka till förlossningen. Hon vill att vi ska känna oss trygga på förlossningen så att vi har en så bra bild som möjligt den dag vi ska återvända dit. Vi känner att vi är i trygga händer. Vi pratade om hur det går för oss, och jag ställde massa frågor som dykt upp. Allt som jag inte tänkte på att fråga sist. Man har fått helt andra funderingar idag än vad man hade vid senaste mötet. Det mötet var mest fokuserat på Förlossningen och frågor kring den, idag har vi mer frågor om framtiden och vad som händer vid en ny graviditet osv. Så här kanske de flesta säger men vi har världens bästa barnmorska. Engagerad och bryr sig verkligen om hur det går för oss. Har vi frågor eller vill träffas mer så ska vi bara höra av oss. Ja det är helt fantastiskt. Känns tryggt och bra. Hon är så viktig för oss då vi har delat den största och den svåraste stunden med henne. Som hon säger hon bär ju också Alvin med sig och upplevelsen vi hade tillsammans...

Frånvarande men åter då brast det...

Har tagit det lugnt myst och haft så härligt. Skönt med semester tillsammans. Har sett oss omkring i Sverige vårt otroligt vackra land som man kanske inte alltid uppskattar fullt. Men när allt kommer omkring är det verkligen ett fantastiskt ställe att bo på. Har inte varit vid Alvins grav på ett par dagar då vi inte befunnit oss hemma, det blev en svår resa dit idag. När vi åkte upp till honom brast det fullkomligt, jag blev så ledsen vad är det för ett ställe man besöker. Detta skulle man inte göra fel fel fel. Tårarna bara sprutar och jag känner mig helt förstörd och det gör så ont. Vi satte oss vid graven med tårar rinnandes ned för mina kinder. Vi grejade lite och tittade till graven när jag flyttar på Alvins bil som står lite snett. Fram kryper en liten liten söt groda som tagit skydd från regnet under den lilla bilen. Stackarn flydde krypandes in i buskarna bredvid för att söka sig skydd. Jag förstörde nog den grodans dag... Plötsligt kändes det lättare och jag började skratta. Satt hos dig Alvin och skrattade åt en groda. Idag fick faktiskt en groda mig att verkligen le. Konstigt nog...

Blogg semester...

Nu ska jag umgås med maken och njuta av ledighet kommer därför även pausa här ett tag tror jag, om jag nu kan låta bli hehehe. Det är ju beroendeframkallande! Ha det fint kramar från Alvins mamma och pappa!!!

Skit ont i knäna hahaha

Ja inte kunde jag skylla på att jag var gravid sist, det gör ju asont idag hahaha. Går bra så länge jag inte sätter knäna i backen, så här har inte skurats några golv idag ;)... Nu är det verkligen nedräkning här hemma, om två dagar har maken äntligen semester så fantastiskt underbart. Då ska vi njuta, mysa och ha det riktigt gott och rå om varandra, allt som vi är bäst på tillsammans.
Veterinär återbesök idag, och vovven var otroligt duktig trots undersökningen. Ja han är hur cool som helst, stolt matte! Nya mediciner och mer mutning med leverpastej och skinka. Bara han blir av med infektionen nu. Lille yrväder...

Fick en ram av mamma...

Visste inte riktigt vad jag skulle göra med den, men idag kom jag på det. Visst blev det fint. Nu hänger den på öppnaspisen här hemma. Hoppas maken ser den när han kommer, han brukar ju inte upptäcka nya saker hahaha. Men man kan ju bli överraskad. Har haft energi till att städa lite, känns skönt. Har knäskurat golv också, får se hur det känns i knäna imorgon sist hade jag ont i en månad, men då kanske ska tilläggas att jag var gravid också, så jag hoppas det inte blir lika tokigt. Jag blir så glad när jag faktiskt får gjort lite normala saker, har haft svårt med det. Kommer inte igång men idag gjorde jag verkligen det. Tack för det :)

Årets svettigaste natt...

Ja jösses, helt galet varmt i natt. Försök att sova i värmen. Åskan dundrade på, på avstånd men vad hjälpte det oss ;)
Nästan tretti grader varmt i sovrummet och vindstilla utanför. USCH! Men vi var inte ensamma, de flesta hade nog svårt att sova i natt. Skulle kanske låtit maken handla en AC som han ville ;) Hahaha nä gnäller inte så farligt, sommaren är ju här och jag är ledig. Njuter mest faktiskt! Jag behöver ju liksom inte lägga mig tidigt utan kan sitta uppe hela natten om jag vill. Fantastiskt bara det!
Just nu är det rätt skönt i luften duggregn i alla fall. Men vindstilla så huset vädras ju inte ut sig direkt, men man kan inte få allt så man kan ju sätta sig ute istället :) Fåglarna verkar dock glada på utsidan för här är ett herrans liv på dem...

Positiva tankar

Här försöker laddas, fylla hela huvudet med massa positivt. Jag måste sluta tänka på möjliga/omöjliga personliga katastrofer hela tiden. Jag måste sluta tro det värsta hela tiden. Men hur gör man det? Genom att sysselsätta sig har varit min lösning i stunden, men vad hjälper det, mer än att fly från tankarna en stund? Men det kanske hjälper den stunden i alla fall. Det kanske är bra. Fast allt kommer ikapp tillslut ändå. Jag vet inte helt enkelt. Förvirrad och förtvivlad så är det just nu. Snart snart har maken semester och just nu är han lösningen på mina bekymmer. Så nu är det nedräkning till det. Förstår ni hjärn kaoset. Jag har många fina och bra stunder med men just nu är det annat som slår igenom starkare. Jag tror det beror på ensamheten och rastlösheten. Vill inte göra något fast jag borde för att hjälpa mig själv. Kommer inte igång, jo det kanske jag gör kortare stunder men inte tillräckligt. Åh snurr snuurrrr... Frustration!

Strandväska till mamma

Gör allt för att skingra tankarna och då är sömnad bästa medlet. Har en lista med saker jag lovat att sy till folk. Har inte orkat ta tag i det men nu har jag i alla fall börjat bocka av från listan. Mamma strandväskan är klar sydd i vaxduk som du gav mig, och som du önskat. Hoppas den blir till belåtenhet. Snart är maken hemma från jobbet också, skönt det. Är så ledsen hela tiden just nu. Så är det bara...

Bio...

Nu har jag fått se Eclipse också. Maken sågade den, men jag tyckte att den var okej. Böckerna är klart mycket bättre får jag säga ändå. Förra gången vi var på bio låg Alvin i magen, och jag hade ischias ingen höjdare att sitta på bio då. Denna gången gick det bra, om Alvin hade varit här hade vi inte kunnat vara på bio ihop nu. Men jag hade med nöje väntat på DVD releasen istället. Hade varit så mycket enklare. Åh vad vi saknar dig Alvin, det gör så ont i hjärtat. Just nu rinner tårarna ofta och vi tänker så mycket på dig. Ibland är saknaden bara för mycket att bära. Men det är vår livsuppgift, och vi kommer klara det med, fast det inte alltid känns så. Vår älskade lillkille...

Mysterium...

Idag när vi kom upp till Alvin var blåklockorna borta, fanns inte ett spår efter dem. Kvar stod en tom vas med vatten i. Mycket konstigt. Första tanken var, men är det nån som tagit dem, det kan man väl inte göra. Vi sköter ju graven själva så ingen annan ska ta bort dem även om de inte var fina, men igår var de fortfarande helt okej. Dessutom är vi där varje dag och kikar till allt. Nästa tanke var, är det något djur som ätit upp dem. Vilka djur gillar att äta blåklockor? Men som sagt några spår efter dem finns inte och borta är dem. Vi tror på det sista att något djur ätit upp dem. Men några spår efter blomrester finns inte. Så vi vet inte alls om det är vad som hänt, men så måste det vara, det får vi tro :)

Till dig mamma

Jag fick lite inspiration trots allt, jag har sytt. Nu är din yogaväska klar mamma. Hoppas att du blir riktigt nöjd med den och framförallt att den passar din matta. Håll tummarna nu. Tack för att jag får prata med dig dygnet runt när jag behöver, du är bäst. Jag älskar dig! Kram kram

Inte nu igen...

Jaha då är man på väg att bli förkyld, ont i halsen och snorig näsa. Ja är man inget annat än sjuk just nu. Immunförsvar lika med noll känns det nästan som. Äh ingen idé att gnälla över detta. Det hjälper inte ett smack. Solen skiner och himlen är blå vi får glädjas över det :)
Maken jobbar och det är supertråkigt här hemma jag vet inte vad jag ska hitta på. Så rastlös, bara väntar på att han ska komma hem. Tur jag har vovven som sällskap han kräver ju åtminstone sitt. Jag tror det är jobbigt att vara själv för att jag blir ensam och får tid att tänka alldeles för mycket. Jag måste hitta sätt att tänka på annat än det som snurrar i huvudet. Men vad ska jag göra för att distrahera mig. Vill så gärna sitta och sy men jag kommer inte i gång. Det tar emot tyvärr och jag finner ingen inspiration alls. Suck! Men jag kan inte bo framför datorn heller ;)... Ja vad gör man...

Gravsten

Nu är halva gravstenen betald, och den ska tillverkas. Känns så konstigt... Jag har tyckt att det varit jobbigt att skicka in offerten blir det verkligen bra nu. Ja tankarna har snurrat men nu hoppas jag att det blir bra. Vi har målat upp en egen dekor vi vill ha och den är jag orolig för jag hoppas det blir som vi tänkt oss det. Äh det kommer bli bra. Det blir det.
Idag regnar det, så härligt om jag får säga det själv. Sånt där fint sommarregn som gör att håret krullar sig på huvudet och ger så frisk luft. Det doftar så gott då.
Har varit hos veterinären med vovven också, ja coolare hund får man leta efter. Han gick runt och inspekterade hela stället och avslutade med att lägga sig till ro under veterinärens skrivbord ätandes godis. Under undersökningen stod han så still, inte ett ljud eller en rörelse gjorde han. Gick så bra, nu hoppas vi att det går lika bra med penicillinet också...
Åkte till Alvin efteråt. Var lite ledsen hos Alvin idag och så är det, ibland rinner tårarna bara, för att de behöver komma ut och det gjorde de. Jag saknar dig så lillfisen...

Omgjord igen...

Sidan jag hittade med massa roliga bakgrunder har fått stänga igen för tillfället då de har blivit för stora. Typiskt, så nu har jag fått göra om allt igen. Så här får det bli ett tag nu tills jag vet hur jag gör om på egen hand helt enkelt. Om jag nu nånsin lär mig det ;)...
Jag skulle ju inte göra om allt igen men nu har jag gjort det...

Ajajaj...

Har hälsat på en arbetskamrat idag hon är gipsad om foten sin. Stackaren i denna värme. Hon tappade en brödkniv på stortån som skar av två senor. Operation nästa och gips i fyra veckor till och börja med. Men mysigt att träffa henne, fick agera kökshjälp och serva familjen lunch hehehe... Glass och tjöt i solen trevligt. Sen blev det iväg å handla sommartäcken för duntäcket är galet för varmt just nu. Hoppas vi kan sova i natt nu bara och att det känns svalare med detta täcke. Vi satt en stund hos Alvin ikväll och pratade men dessa knott, de käkar upp oss. Blev därför en snabbvisit denna gång :), men vi åker ju upp imorgon igen så klart:)

Ett 8 månaders krypande monster...

Var och hälsade på en vän och hennes dotter idag. Jag hade med mig vovven. En riktigt mysig dag för mig, vovven däremot tyckte att det var rätt jobbigt. Så fort han la sig tillrätta var hon där, krypandes emot honom beredd att hänga sig i pälsen. I början gick det bara bra, han tyckte det var lite jobbigt men inte så farligt. Fast det är klart lite ont gjorde det allt när hon drog i öronen och pälsen, tur matte var där och tog bort henne när det blev lite mycket. Efter ett tag började han pipa och sprang iväg när hon närmade sig. Han klättrade tillslut på mig för att komma undan detta obehagliga monster som närmade sig skrattandes... Ja det var verkligen en upplevelse, men han var snäll och försiktig gjorde ingenting. Men det kan nog bli lite att jobba med den dag Alvin får levande syskon. En rädd vovve får det ju inte vara, men tror snarare att han tyckte det var ovant och lite obehagligt än något annat. Ska nog gå bra...

Det blev blåklockor :)

Fick nästan panik när vi skulle plocka blåklockorna. Helt plötsligt nån gång under dagen hade de klippt rent dikena. Alla blommorna var borta skit också. Men tillslut efter idogt letande så stod de där och lös med sin blå färg. Jippi, vad jag blev lycklig för dem. Fick plockat en liten bukett till Alvin. När vi kom upp till graven stod där en bukett med blommor till, Alvins farmor och farfar hade varit där med en bukett. Så fint...

Stickers och sand...

Alvins mormor har också börjat spana efter stickers att dekorera ljus med, vi fick en massa fina stickers av henne. Sen hade hon köpt ny sand till hjärtat som står på Alvins grav som Alvin fått av sin mormor. Sanden som är där i nu har blivit lite solblekt, så då kan vi fixa till det lite så det ser bättre ut. Många är vi som engagerar oss :)

Häck klippning...

Nu har Alvins farmor varit här och klippt häcken tack tack, skönt att någon tar tag i sånt som man faktiskt inte bryr sig alls om, och inte har jag dåligt samvete för det :)... Finns så mycket annat som vi prioriterar just nu och inte är det vår trädgård det kan jag säga. Det kommer säkert en dag när vi tycker att det är roligt igen men just nu, nej inte alls kul fast det har det inte varit på ett bra tag. Vem har lust att ligga med ändan i vädret och plocka ogräs liksom hahaha.
Inte syr jag heller, jag försöker varje dag att fundera på att sätta mig men det sista jag sydde var saker till Alvin så det känns lite jobbigt och tar emot. Jag som tycker det är så roligt egentligen, men lusten kommer väl tillbaka så småningom hoppas jag i alla fall. Jag vill gärna någon gång få sy allt som jag planerade att sy till Alvin när han föddes. Ville inte sy så mycket innan när jag inte visste om vi väntade på en pojke eller en flicka hade tänkt sy desto mer sen istället. Men så blev det inte som tänkt och då lades allt åt sidan istället. Jag får hoppas på att i framtiden få sy en massa små kläder och grejer till Alvins syskon istället. När nu det blir. Vi säger NÄR och inte OM för det ska det självklart bli någongång det hoppas vi.
Ikväll ska jag och maken plocka blåklockor till Alvin, hittade ett ställe igår som jag spanade in. Jag älskar blåklockor nämligen. Jag tycker att de är så otroligt vackra. Håll tummarna nu bara så att ingen annan hunnit före...

Blommor av glas...

Idag fick vi en present av Alvins mormors väninna. Två glasblommor till Alvin att kanske ha till graven eller i hans rum. När vi fick se de visste vi direkt vart vi skulle ha dem. Vid Alvins träd här hemma i trädgården såklart. Där står de nu och är så fina. Tack snälla för att du tänkte på oss och på Alvin...

Kaos och rundgång

Jag tänker så mycket, analyserar, vänder och vrider tänker lite till. Det går bara runt i huvudet. Jag tänker på Alvin, hur blev allt så här, kan det hända igen... Rädsla inför framtiden, våga tro på framtiden. Ta en dag i taget, ta minut för minut. Vad vill jag i livet, jag vet vad jag vill eller vet jag vad jag vill, jo jag vet vad vi vill. Jag vet vad Alvin vill, Alvin vill oss det bästa. Sluta tänka, sluta överanalysera allt, men det är detta som snurrar varv på varv dygnet runt hela tiden. Man måste ta saker när de kommer, inte i förväg... Men hur gör man det när man vet vad som kan hända? Men allt kan hända, precis som allt oftast går bra. Alla dessa men, alla dessa om, alla dessa kanske. Det kanske aldrig blir, men, om eller kanske. Åh frustration och kaos. Men det behöver det ju inte heller bli eller vara. Tror ni man kan bli galen för mindre, förväntar mig nästan att det ska börja koka i hjärnan och ryka ur öronen. Äh va fan allt kommer bli bra på sitt sätt tillslut!!! Det måste vi tro, så måste det vara!!!

Hett värre...

Ja idag är det inte dåligt varmt ute. Svetten rinner bara av att sitta still, så underbart :)...Haft mysigt besök hela dagen ätit godmat, spelat kubb och pratat. Besökt Alvin också såklart:)... Har varit på hantverksmarknad, mycket fint att titta på. Jag fick köpt mig en sommarhatt hahaha, hatt använder jag väl aldrig, men den var så fin, och jag såg faktiskt riktigt fin ut i den om jag får säga det själv ;)
När vi gick omkring där på marknaden bland vuxna och barn, så kom det över mig, allt som Alvin skulle varit med på i sommar. Allt man planerat att göra som man inte kunnat göra och allt man gör som man planerat men får göra utan Alvin. Ja egentligen kan man undra varför man planerar saker när livet kan förändras helt på bara ett ögonblick. Men det gör man ändå, för vem kan låta bli... Saknaden blir inte mindre för det och allt roligt man har haft och tänkt när man planerat vill man inte heller vara utan. Man drömmer, planerar, tänker och funderar och därefter nånstans gör man så gott man kan när allt inte blir som det var tänkt. Men idag var det en bra, mysig och trevlig dag ändå:)...

Änglavakt

Är änglavakt något som gör att man överlever när alla odds talat för att man inte skulle gjort det. Eller har man änglavakt när man går igenom det svåraste i livet och inte vet hur man ska orka leva med smärtan, saknaden och sorgen. Jag tror att vi har änglavakt. Änglar som hjälper oss när livet är som svårast, vare sig det gäller att man har överlevt en olycka där ingen trott att man skulle kliva helskinnad ur eller att det faktiskt gäller att klara leva med smärtan, saknaden och sorgen efter de som inte finns med. För nånstans finner man styrkan att överleva. Överleva något som man inte trott varit möjligt, men som man faktiskt gör varje dag. Man finner styrkan i kärleken till dem som inte finns här, våra änglar som vakar över oss. De är kärleken och glädjen som tar en framåt när det känns omöjligt. För oss är Alvin ängeln som vakar över oss och ser till att vi går framåt i livet när det känns som mest omöjligt... Tack Alvin för kärleken. Vi älskar dig...

Blir inte alltid som man tänkt...

Hos läkaren idag igen, och inte var det nån skillnad från igår snarare tvärtom. Mera tester men inga fel hittas skönt det. Troligen har det berott på stress, för lite mat och motion. Så dags att skärpa till sig helt enkelt. Dags att införa schemalagda mattider och promenader. För detta dygn vill jag gärna slippa göra om. Är helt galet trött idag med så idag har jag sovit middag till och med. Men nu ska det bli bättre ordning på livet igen hoppas jag. Om jag orkar... ;)

Räv...

Denna lille pys gick runt på åkern efter att de slagit gräset. Räven verkade hitta både ett och annat gott att smaska på. Jag fick skynda mig att fota innan vovven min fick syn på den, och det var precis att jag hann innan vovven började skälla.