Höstfint hos Alvin

Idag fick jag en stund för mig själv vid Alvins grav. Ibland gör hjärtat lite extra ont och den där saknaden sköljer över. De skulle vara två busar här hemma nu. Jag säger inte så mycket längre om saknaden jag bär den mest för mig själv. Kanske är det så jag också vill ha det. Jag kan inte se Alvin och jag kan inte ta på honom men jag bär med honom i hjärtat varje dag. Jag tänker fortfarande på honom varje dag. Tankar på syskon till Alvin och Malva har börjat komma, människor frågar om man vill ha fler barn. Många ser ett barn men jag är mamma till två barn jag har varit gravid i nio månader två gånger jag har fött fram två barn. Jag har burit två barn under mitt hjärta. Men det ena kan ingen se, man ser ett barn en helt fantastisk liten tös som förgyller livet på de mest underbara sätten. En tös som sprider kärlek omkring sig precis som Alvin gjorde när han föddes. Alvin kom med kärlek och när han föddes var jag lika stolt över honom som jag var över Malva när hon föddes men med Alvin blandades känslorna med den största sorgen. I graviditeten med Alvin fanns det inte på världskartan att något skulle hända. Små barn dör ju inte eller? I graviditeten med Malva hade jag lyckan att ha en busig bebis som sparkade mycket och höll sin mamma oftast lugn trots den känslomässiga bergochdalbanan. I graviditeten med Alvin mådde jag super. I graviditeten med Malva hade jag fogbesvär från tredje månaden. Kroppen tog stryk efter två relativt täta graviditeter. Tanken på en ny graviditet, om man skulle få den äran finns inte hos mig ännu. Jag är inte redo mentalt och inte heller fysiskt. Jag orkar helt enkelt inte nu. Om jag visste att det skulle bli en enkel resa. Om jag visste att utgången skulle gå bra. Om jag visste att jag skulle få med mig ännu ett friskt, fint och alldeles levande barn hem. Om jag hade dessa garantier så kanske jag hade tänkt annorlunda. Men mina erfarenheter visar att det finns en annan sida av lyckan. Lyckan att få ett vackert och helt otroligt fint barn som kom med kärleken och sorgen hand i hand. Min son min fina Alvin har lärt mig så mycket om livet även Malva så klart. Men än är jag inte redo för att slänga mig ut i ovissheten och känslostormarna. Nej just nu vill jag bara hämta hem lite och njuta av en snart 11 månader ung liten tös. Det är det enda som känns rätt här och nu.

Får jag sitta här?

Hör maken ropa, Margareta kom och titta! Jo maken vände ryggen till och då passade Malva på att krypa upp på diskmaskinen! Tur den var diskad och tömd hihihi!

Idag har vi varit på lekträff!

Massage bebisarna är nu så här stora :-)!

Fridlyst...

Har ni sett Fridlyst, programmen på svt? Om inte, ni måste se dem! De är så bra och man får sig en rejäl funderare. Vad håller vi på med???!!!!
I alla fall se dem!

Fredagkväll=filmkväll

Idag blev det American Pie: reunion. Den gav många skratt och en del pinsamheter precis som föregångarna :-). Dock mindre lätt att kolla på film i ett svep (men vad gör väl det) när dottern inte vill vara still och inte vill hon heller sova trots att det behövdes :-). Lilltjejen härjade på för fullt här hemma innan hon tillslut somnade i sin mammas armar. Helt sanslöst övertrött var hon då. Tårarna rann ena stunden för att i nästa bytas mot skrik och ilska. Malva har haft en sån där dag när hon sovit kanske totalt 30 minuter under dagen, ändå lyckas hon ånga på fram till 22.00 i alla fall. Ja övertrött är nog rätta ordet. Nu ligger hon och sussar bredvid mig på soffan med knäna böjda och rumpan i vädret ser helt tokigt roligt ut, härliga unge.

Annars är det fullt ös på dagarna. Öppna förskolan och promenader står på schemat varje vecka. Är vi hemma blir det mest att äta, busa, leka och sova :-). När Malva sover försöker jag hinna med hemmet lite (och ibland struntar jag i det ) inte alltid en jättebra mix med en pälsfällande vovve och ett krypande barn hihihi. Dammsugaren går varm men det syns aldrig hahaha. Malva och vovven börjar att bli bästisar. Hm kan det vara de där smörgåsrånen som Malva bara råkar mata vovven med titt som tätt eller typ varje dag :-). Nu när man kan säga till Malva att klappa försiktigt på vovven så börjar han tom tycka att det är rätt mysigt trots allt med den där ungen hehehe. Vovven har varit fantastisk med Malva. Det har inte varit några bekymmer alls. Blir hon för närgången går han bara lungt undan. Känns skönt att det fungerat så bra.

Imorgon hoppas jag de ändrar sig angående vädret och säger att det blir uppehåll och sol =)! Vill så gärna vara ute i friska luften utan att bli dränkt :)! Hösten är här på allvar, i morse fick mannen skrapa rutorna på bilen! Dags att plocka in pelargonerna och höst förbereda. Men jag är ju inte beredd än, kan vi inte bara få lite sol och värme en stund till innan minusgraderna kommer, snälla! :-)

Det där med kommentarer!

Flera gånger har jag blivit tillsagd att det är svårt att få iväg en kommentar. Typiskt! Jag som tycker det är så roligt med kommentarer. Har försökt underlätta detta så nu hoppas jag att ni slipper frågan, är du en robot? och att ni slipper försöka fylla i otydliga bokstäver. Så kom igen nu och testa om det fungerar bättre nu. :-)

Grattis på födelsedagen mamma!

Malva med sin mormor, som har födelsedag idag!

Busisen undersöker duschen...

Malva i sin mammas gamla brallor äkta retro det gillar vi! =)

Det blev fredag...

... Malva sov ut på morgonen och jag fick lite tid för mig själv. Gick här i godan ro och gjorde mig redo för att möta dagen. På schemat stod öppna förskolan och lunch på folkets hus. Sträckte mig fram för att nå något minns inte ens vad det var. Men så var den där, den där smärtan jag så väl känner igen ajjjjjj, på ett ögonblick var planerna spolierade och ryggskottet var ett faktum. Slängde mig på telefonen och ringde min massör jag fick komma redan på eftermiddagen. I samma veva vaknar Malva och jag gör så gott jag kan för att hon ska få mat i magen och kläder på kroppen. En timme senare krälar jag gråtandes fram över golvet ringer mannen och nästan vrålar till honom att komma hem så fort det bara går. Tur att Malva för det mesta leker på golvet men när hennes mamma beter sig konstigt vill hon ju bara vara i famnen på henne. Maken kom hem tillslut och styrde upp situationen. Jag blev liggandes på soffan med benen på en fotpall och en mammig dotter i famnen. Men Malva hon låg där nöjd i sin mammas famn och höll sig för en gångs skull ganska stilla. Kom iväg på massage och det lättade upp en hel del. Lördagen spenderades hemma hos mamma i hennes säng och på hennes soffa. Skönt att bli ompysslad hos mamma fastän vi var där för kalas. Söndagen ny massage och nu är jag nästan som en ny människa igen. Massage är fantastiskt man blir ju bättre så mycket snabbare än om jag bara skulle legat hemma och vilat. Maken kan åka till jobbet på måndag och jag kan ta hand om dotter, hund och hem:-)!

Det blev ett par brallor...

Lite korall färgat tyg blev över så jag fick snabbt och lätt sytt ett par pösiga brallor. Tanken var att Malva ska kunna ha dem till klänningen. Därför kantade jag med det mönstrade tyget. Hm vet inte riktigt vad jag tycker. Kan bli jättefräckt och kan bli tokigt fel. Får återkomma när Malvis har provat helt enkelt :-)

Äntligen klar!!

Mönsterklippning

Tygklippning

Äntligen färdig!

Godingen har fått prova :-)

Har äntligen fått färdigt Malvas klänning! De grå hårstråna blev inte färre så som jag fick grubblat innan jag fick ihop delarna. Men blev nöjd tillslut. Allt klär ju en skönhet =)!

Sitter i godan ro...

...vid symaskinen. Är lite i min egna värld. Små pratar med maken samtidigt som jag just siktar in tyget och släpper ner pressarfoten. Plötsligt börjar sy maskinen att sy och jag hinner tänka att jag måste ha kommit emot pedalen och släpper pedalen. Men sy maskinen stannar inte utan fortsätter att sy och gasar iväg på högsta hastighet. Åh Malva hinner jag säga innan jag får stängt av maskinen på strömbrytaren. Jo visst var det Malva som krupit in där under bordet och satt och tryckte på den där stora svarta pedalen. Men jag måste säga att tösen har talang för raka och fina stygn hann det bli =)! Ja och jag blev smått chockad innan jag förstod vad som hände hahahaha! Tur att hon inte sydde mig i handen, puh!

Höstens första förkylning

Maken började arbeta denna vecka efter att ha varit ledig 5 veckor. Då passar Malva o jag på att bli snuviga. Märks att vi börjat röra oss bland folk igen hehe. Jag och Malva valde att ta ca 3 timmars middagslur idag, helt tokigt men välbehövligt uppenbarligen. Typiskt nog är det jättefint väder idag och jag och Malva sover oss förbi alltihop.
Annars längtar jag efter tid vid symaskinen. Håller på med en klänning till Malva. Det tog mig en dag att rita av mönstret, en dag att klippa ut mönstret och en dag att klippa ut tyget. Babysteg helt enkelt, men det är ju i den takt man lever :)! Målet är att den blir klar innan hon hunnit växa ur den ;)!

Piggare efter middagsluren

Malva 10 månader

Tio månader så tokigt. Tiden rusar och jag fattar ingenting. Finaste, goaste och mysigaste ungen som finns enligt hennes föräldrar i alla fall. I torsdags var det BVC-time och Malva hon mäter nu 70,5 cm och väger 8250g. Ingen stor baby men ingen jätteliten heller. Malva är alldeles lagom och följer sin kurva perfekt. strl 68 börjar nu bli för smått plaggen läggs undan ett efter ett. Men många 68 plagg kan hon fortfarande ha. Jag kommer ihåg när jag handlade de olika plaggen och inser att det där med att de passar för olika åldrar det stämmer inget vidare, inte på Malva i alla fall.
Malva har också hunnit få en tredje tandsebiss vilket jag säkert glömt tala om. Hon har lärt sig öppna kylskåp och frys så nu får vi kolla att de är stängda flera gånger om dagen. Hon har en rolig grodliknande stil när hon kryper och hon ställer sig upp överallt och river fram allt hon får tag på. Vovven får inte ha sin mat i fred utan den kryper Malva fram till och geggar med ungefär sjutton gånger om dagen. Så nu står hundmaten på köksbänken. Lådor ska spärras och vissa köksskåp lika så. Hon är nyfiken och vill känna på allt runt omkring. Är vi ute ska hon smaka på gräset och känna på stenarna. En dag tror jag hon försökte vässa sina tänder på en sten, mycket obehagligt ljud. Då var det slut på lek med stenar för den gången. Vad hände med den lilla bebisen som låg och snuttade i famnen? Jo hon har blivit en liten tjej som busar omkring i vårt hem och fyller det med ljud, rörelse och en massa kärlek:-)!