Det ringde på mobilen...

I andra änden en kvinna som berättar att hon jobbar på kyrkogården där vi har vår Alvin. Hon säger, det har hänt något tråkigt, usch jag fick världens klump i magen, nu har stenen välts eller något. Hon berättar att när hon klippte gräset vid lille Alvins grav råkade hon köra på Alvins solcellslampa med gräsklipparen så att den välte och slog i stenen så att glaset gick sönder. Hon sa, usch jag mår så dåligt av detta är så ledsen. Jag svarar att tänk inte på det nu, olyckor händer och det är ju inget du kunde hjälpa. Man gör ju inte sånt med flit. Hon var väldigt ledsen och säger återigen hur jobbigt hon tyckte att detta var. Hon förklarade att vi skulle köpa en ny så att vi får den vi vill ha och sedan lämna in kvittot på pastorsexpeditionen. Inga problem svarar jag, det löser sig och jag säger återigen till henne att inte tänka mer på det, och tackade henne för att hon ringt. Kändes bra att veta om det så att vi inte kom upp till Alvins grav helt ovetandes. Detta var nog ett telefonsamtal som denna kvinna inte ville göra, och extra jobbigt att det var ett litet barns lampa tror jag. Så nu blir det ut och leta solcellslampa för oss, för helst vill vi ju ha en i turkos. Turkost som blivit lite av Alvins färg för oss...

Fullt bus...

Idag har Pyret busat omkring som en tok. Ett tag trodde vi nästan att Pyret skulle komma ut till oss rakt igenom magen. Hela magen hoppade omkring. Full fart! Så idag har vi njutit av sparkar och bökande, ett som är säkert är nog att Pyret inte har intagit en ställning med huvudet nedåt i alla fall hahaha. Nej det är en liten vilding emellanåt... Vi får se om Pyret busar på lika mycket när han/hon kommer ut till oss. Åh ibland längtar man sig tokig efter den dag när vi sitter med Pyret i famnen, och allt har gått bra. Vi älskar dig BusPyre :)

Första dagen på sista arbetsveckan!

Första arbetspasset för denna veckan gjord. Massor att göra, puh! Inte vad jag hade tänkt mig av sista veckan hehehe. Kommer hem helt slut idag. Hoppas maken har mer energi när han kommer så det blir lite fart här hemma. I helgen köpte vi lådor för saker som ska ut till förrådet, kanske vi kan få gjort något sådant. Hemmet är i kaos just nu, och det är inte skönt och rogivande. Det bara hänger där över oss och tar energi. Men det är lite rörigt i livet just nu så då blir det rörigt på de flesta plan. Det finns många saker som jag tänker att det måste jag fixa innan Pyret kommer och det kan vara bra om det är klart, men jag vågar inte riktigt. När vi väntade Alvin var allt förberett, och ännu är inget iordningställt för Pyrets ankomst. Jag vet att jag har god tid än, sakerna finns ju redan allt var ju klart till Alvin. Men inget är framplockat eller överkollat. Pyrets inhandlade grejor ska tvättas, vågar jag det? Saker ska desinficeras och tvättas av. Saker ska packas upp, skruvas ihop och ställas fram. När vågar vi börja med det? Kanske vi inte vågar förrän vi har ett levande och friskt Pyre i våra armar, kanske vågar vi när vi närmar oss. Kanske är det något vi ska göra tillsammans jag och maken, tillsammans kanske vi vågar. Just nu används Pyrets rum som torkrum till tvätt. Ingen ordning alls, man vill ju få städat och dammat rummet riktigt ordentligt innan Pyret kommer hem. Men kanske det inte är så viktigt det heller just nu. Pyret kommer ju ändå att sova i vårt rum till och börja med. Ja vi får se vad vi vågar, jag tror vi kommer våga...

Ännu en helg

Idag har maken försökt att fiska igen och det blev ännu en dag på havet utan fiskelycka, men skam den som ger sig nästa helg ska de troligen ut på nytt. Vad har då jag gjort hmmm verkligen ingenting. Suttit och funderat på vad jag borde göra kanske, längre än så kom jag inte. Jag och vovven tog en lång sovmorgon, härligt sen blev det friidrotts VM. Låg på soffan och tittade hela förmiddagen, ja enda tills maken kom hem igen hahaha massor har jag gjort idag. På måndag börjar jag sista veckan, för på fredag går jag på graviditetsledighet! Tänk att vi kommit så långt redan... Inte så långt kvar nu, fast maken tycker att det är alldeles för långt kvar, och det gör väl även jag i perioder. Som vi längtar... Men tänk vad många dagar vi redan gått med Pyret i magen 214 dagar har vi lagt bakom oss, 66 dagar till beräknad förlossning. Kanske inte ens så många dagar, men kanske även fler dagar. Men ett som är säkert det är inte hundra dagar kvar. Utan mycket mindre än så :)

v 30+2

Ny vecka med Pyret :)

Pyret växer och frodas, jag är trött och sover si sådär. Försöker njuta av graviditeten och det kan jag oftast, men jobbiga tankar kommer emellanåt. Pyret busar på i magen, vissa dagar är lugnare och vissa dagar är det fullfart. Lugnare dagar är lite oroligare, när det är fullfart i magen känner jag mig lugn. Snart är augusti slut och vi går in i september. Det går fort nu, och vi längtar som två tokar samtidigt som vi försöker njuta av nuet. Annars lunkar det på här hemma. 

Jag satt och pratade med maken i bilen, och hans pappa mår inte riktigt så bra som vi trott så det är klart lite jobbigt. Maken sa just det att det är lite mycket på en gång, och det är det verkligen. Man får ta en dag i sänder, och ta till vara på varje dag så bra man kan. Alla längtar vi efter Pyret inte bara jag och maken utan även familjen runt omkring. 

Vi älskar dig vårt lilla Pyre...om du bara visste hur mycket din mamma och pappa längtar efter dig, men du får stanna i magen ett tag till, storebror Alvin håller säkerligen koll på dig och vakar över dig :)

Svärfar bättre

Idag ska svärfar få komma hem. Testerna de tagit på honom visade inga fel utan allt såg bra ut. Däremot har han haft en infektion i kroppen som han fått antibiotika för. Men allt annat såg bra ut. Puh och lättnad! En sak mindre att grubbla över, skönt det!
Annars jobbar jag på, och det går bra. Men kontorsarbete är inte min grej blir grymt rastlös av att sitta vid en dator. Men så schysst av min chef att fixa så att jag kunde jobba med annat fram till graviditetsledigheten. Så det är jag tacksam för! Men fredag nästa vecka när jag går på ledighet ser jag mycket fram emot. Känns skönt att få vara ledig fram tills Pyret kommer! Har massor jag vill göra, men får se vad kroppen orkar med! Jag hoppas att det ska gå bra att vara ensam på dagarna just nu känns det inte som något problem. Men det går ju upp och ner som en bergochdalbana. Men just nu mest upp :)

Närafågelupplevelse

Ikväll berättade maken för mig att när han och en kollega grejade med en bil på jobbet, säger hans arbetskamrat till honom att det sitter en fågel på ditt huvud på kepsen, och så var det! En liten blåmes eller talgoxe hade landat på makens huvud. Hur härligt är inte det :) Den hade flugit in i verkstaden, hälsade på en snabbis och flög sedan ut ur verkstaden igen. Ja helt underbart! Inte varje dag en vild fågel landar på ens huvud :)

Svärfar mycket bättre

När maken kom till sjukhuset satt hans pappa och sov framför teven i dagrummet. Han hade gått dit ut och mådde mycket bättre nu, han fick dropp igår när han kom in. När han kom in var sänkan hög liksom blodsockret. Nu hade han bättre färg i ansiktet och var mycket piggare. Imorgon ska han träffa läkare och få svar på prover. Så vi håller tummarna för att allt ser fint ut imorgon och att han får komma hem.

Telefonsamtal

I går ringde makens mamma sent på kvällen och talade om för oss att makens pappa var dålig och att de väntade på ambulans. Han var inte akut dålig, men han kunde plötsligt inte stödja på sina ben och gå utan blev sittandes i en fåtölj. Han har känt sig lite krasslig och andfådd sista tiden men trott att det var en vanlig förkylning. Maken är iväg och hälsar på just nu ihop med sin mamma, vi hoppas få reda på mer om vad det kan var för något. Det blir lite olustigt när man inget vet även om man försöker att inte oroa sig så mycket. De tar massa prover på honom och han hade varit iväg på lungröntgen så det är bara att vänta och se vad provsvaren visar. Vi får hoppas på det bästa...

Maken är och fiskar...

Mannen min åkte iväg imorse för att fiska lite eller mycket... Själv tänkte jag mig en lång härlig sovmorgon, men se så fel jag hade klockan åtta tyckte vovven att jag hade fått tillräcklig med sovmorgon, jag sa till honom att gå och lägga sig lite till varpå någon hoppar upp i sängen hos mig och lägger sig så nära han bara kan, och buffar och knör och piper, efter en halvtimme ger jag upp och vovven vann den fighten hehehe. Så nu sitter vi här och funderar på vad vi ska göra denna dag... Får se vad det blir...

Helg!!!!!!

Första arbetsveckan avklarad. Man är galet trött på kvällarna men första veckan är gjord och vad fort den har gått trots allt. Två veckor till att arbeta sen graviditetsledig. Tänk att det ändå redan är dags för ledigheten, ena stunden tycker man att det sniglar fram för att i nästa se hur många veckor vi faktiskt redan gjort med Pyret i magen. Vi närmar oss med stormsteg helt enkelt :) Många känslor som snurrar runt, och som man längtar! Idag satt vi och pratade om regnskydd till vagnen, maken frågade mig om vi hade något och jag svarade att det har vi men det ligger nedpackat. Vi köpte det till Alvins vagn så det finns ett och det ska nog passa. Många av sakerna vi fixade till Alvin ligger nedpackat men ingen av oss orkar riktigt kolla vad vi har för saker, inte ännu i alla fall. Kanske det får vänta tills Pyret är här innan vi packar upp sakerna, kanske vi vågar ta fram det innan. Vem vet? Just nu är vi inte redo för att titta bland alla sakerna. Kanske inte så mycket pga rädsla egentligen utan mer över smärtan över minnena det kan dra fram. All förberedelse vi gjorde när vi väntade Alvin, mycket av den förberedelsen ligger nedpackad l lådor, lådor som vi en dag kommer att plocka fram och packa ur. Men då är det Pyret som ska använda allt där i. Det som Pyret får ärva av en fantastisk liten kille, ja från sin storebror Alvin.

v 29+0

Ny vecka med Pyret =)
Pyret sparkar på i magen men det märks att det är lite lugnare nu på dagarna när mamman jobbar och är igång (eller så är mamman inte lika uppmärksam då). Men så fort vi sätter oss i bilen på hemvägen och börjar varva ner vill Pyret gärna visa upp sig och busar omkring i magen. Mamman är trött just nu och brukar lägga sig och vila efter en arbetsdag, då vill Pyret sparka som en tok. Helt underbart! Pyrets pappa får dra stora lass här hemma, fixa med middag, hönsen, hunden, tvätten, dammsugningen och disken allt medan mamman med Pyret i magen vilar ut på sängen. Pappan arbetar hela dagen sen kommer han hem och tar hand om Mamman som är trött. Medan mamman vilar fixar han till allt. Han får dra enorma lass här hemma just nu för att få det att flyta. Världens bästa är han. På lördag ska pappan iväg och fiska, sitta tyst i en båt och bara vara det är så pappan laddar sina batterier just nu. Det är hans sätt att orka när han blir trött. Lite egentid är så viktigt just nu. Är så tacksam för allt Pappan gör för sin familj...

Inte mycket med frun...

Inget flyt alls just nu, förutom det allra viktigaste nu förstås, allt går bra för Pyret som busar på i magen min, Lyckliga jag!
Igår eftermiddag skulle jag gå över till min ordinarie avdelning för att tömma mitt fack på papper och böcker. Då en annan ska ha det nu. När jag kommer över har någon redan tömt mitt fack och lagt undan mina grejer. Blev så jäkla irriterad och ledsen, kunde jag inte få göra det själv, särskilt när det finns andra fack att tillgå, och särskilt när jag sitter fyra trappuppgångar bort. Ring efter mig så kan jag fixa det själv istället för att jag ska behöva gå runt och leta efter mina grejer. Suck suck! Jag jobbar faktiskt ett litet tag till, och det är ju inte så att jag ska sluta heller. Jag ska vara föräldraledig ett tag. Jag kunde förstått att mina grejer var flyttade på om jag redan hade gått på ledighet eller om det var brist på fack att använda, men inte nu... Graviditetshormoner är inte att leka med, jaja! Måste bara få ur mig detta därav gnällandet. Kommer sen hem på kvällen efter att ha jobbat en låååång dag med massa papper och tunga pärmar. Känner mig väldigt trött i kropp och knopp. Går och lägger mig tidigt men har svårt att sova, vaknar 0200 och kan inte somna om. Väckarklockan ringer strax efter 0500. Kliver upp urtrött gör mig iordning och går ut och sätter mig i bilen. Börjar köra iväg när det känns som någon kör in en kniv i skulderbladet på mig. Ja det gör så in i...ont, att jag bara stannar bilen och kliver ut. Tårarna fullkomligt sprutar på mig, så ont gör det. Som tur är stannar maken bredvid mig för att kolla läget då han har åkt samtidigt som mig. Får en bamsekram och han säger att jag säkert har sträckt mig i ryggen. Ja det gör så vidrigt ont. Tycker det lättar lite och vi säger hej då och jag fortsätter mot jobbet. Kan säga att jag vänder efter 5 minuter och kör hem igen. Efter att bara kunnat köra med en hand, samma som jag växlar med känner jag att detta nog inte är en god idé. Det gör för ont helt enkelt. Min kropp är superkänslig just nu och jag måste lära mig att lyssna till dess signaler. Troligen satt jag och vred mig för mycket igår åt ett håll i en dålig sittställning. Fick betala för det idag helt enkelt. Ringde min massör och hon kunde ta emot mig idag redan, så nu hoppas jag hon kan utföra underverk med min kropp, för aj aj aj detta är inte roligt alls. Vill mycket men kan bara lite just nu, om jag bara kunde förstå det så hade det nog underlättat. Men jag tror ju att jag ska kunna sitta vid ett skrivbord utan att sånt här händer. Jaja hoppas ni har roligare just nu... Här är en trött, sliten och inte så positiv person just nu. Tur att Pyret livar upp sin mor emellanåt :)

Första arbetsdagen gjord...

Hemma igen och trött i både huvud och kropp. Har suttit och lyssnat mest hela dagen. Fick reda på lite vad mina arbetsuppgifter kommer att vara dessa veckor. Papper och kontorsarbete till mesta del och att hjälpa till där det behövs. Känns skönt att ha lite koll och att veta. Blir bra!
Nu ska jag vila kroppen lite innan maken kommer hem...

Jobbbbbångesst

Har pratat med en kompis som också börjar jobba imorgon liksom jag och maken gör. Alla har vi lite jobbångest. Ska man plötsligt behöva ställa väckarklockan igen. Fy fy fy... Jag ska inte jobba så länge till men det känns ändå lite läskigt att börja jobba. Jag vet inte vad mina arbetsuppgifter ska vara. Vad kommer jag klara av att göra? Tycker inte om att inte veta... Ja ja imorgon vet jag mer!

Semestern har annars varit perfekt lugn och skön och utvilande. Vi har inte gjort många knop utan mest bara varit. Tagit dagen som den kommit. Lite små utflykter har vi hunnit med och vi har njutit av vår ledighet tillsammans. Många har sagt till oss att passa på och njut nästa sommar blir annorlunda när Pyret är hos er. Passa på att vila och bara va. För när Pyret kommer, kommer livet bli annorlunda.
Fast vi vet redan hur annorlunda livet blir när man får barn för vi fick Alvin och han förändrade livet för oss för alltid. Inte på det sätt som vi trott utan på ett helt annat sätt. Han gjorde så mycket trots sitt korta liv. Livet förändrades totalt med Alvin och livet kommer förändras med Pyret...

v 28+1

Igår gick vi in i en ny vecka med Pyret. Detta gjordes med ett besök hos barnmorskan. Blodtrycket var bra, blodsockret var bra, Sf måttet låg enligt medel kurvan och Pyrets hjärtljud var 160 slag i minuten. Underbart, underbart, underbart!
Vi pratade med barnmorskan om min onda rygg, vi ska avvakta lite och se om vi behöver kontakta en sjukgymnast. Jag berättade att när vi tar promenader så är jag helt kaputt dagen efter. Hon sa då att jag inte ska gå mer än tio minuter åt gången och ett par ggr om dagen istället. Så nu ska vi testa det.
Massage har jag fått idag och jag behöver stretcha nacke och bröstmuskler och massera käkmusklerna, samlar på mig lite skit i kroppen just nu. Triggisar hade jag ett par stycken och hon märkte att jag har svårt att sova och hitta en bra sovställning. Ja det är mycket med kroppen min just nu. När vi väntade Alvin sa jag till maken att, du ska nog vara glad att jag mår så bra. Jag hade en toppen bra graviditet, lite trötthet i rygg och höfter framåt slutet men inget dess för innan. Sen en del foglossnings problem efter förlossningen hade jag med.
Denna gång började det i 4:e månaden. Men jag är rätt säker på att det är så för att graviditeterna är rätt så nära varandra. Men man tar allt, för den som väntar på något fantastiskt...

Kalas för Pappa

I går fyllde pappa 60 år! Kalas hos honom, riktigt roligt! Han och hans Kristina hade gjort så fint, dukat fint och massa god mat, lax och varmröktlax med potatis, romsås, hollandaisesås och hjortronsås. Flera olika supergoda sallader till. Typ glassbomb till efterrätt och massa bullar och kakor. Mätta och goa blev vi. De hade dukat långbord i vardagsrummet och sofforna i vardagsrummet hade flyttat ut på altanen. Inte varje dag man sitter i en innesoffa ute, otroligt mysigt och bekvämt! De flesta av oss hade samlat ihop till en flaggstång. Jag gav pappa ett USB minne, när han öppnade paketet tittade han lite fundersamt. Ja ett USB minne ja men det var ju bra. Kristina säger då till honom, du kanske ska sätta i det i datorn eller teven det kanske är något på. Så långt hade han inte alls tänkt. För flera år sedan fick jag en låda full med fotonegativ av honom som han inte orkade fixa med. Då fick jag en idé om att när han fyller 60 år ska jag ha skannat av dessa till honom och ge i present. Dock har jag inte hunnit skanna allt ännu då det är mängder av negativ och otroligt tidskrävande, ett foto tar ca 1 minut att skanna. Men arbetet är påbörjat och jag tror att presenten var mycket uppskattad, min pappa är ganska fåordig och säger inte så mycket men jag tror det betydde mycket för honom. Många av fotona är tagna under min och mina syskons uppväxt och är säkert roliga för pappa att titta på och ha. Jag tror att pappa var supernöjd med sin födelsedag, och vi alla hade mycket trevligt! Inte så ofta man träffar stora släkten, som en kusin sa... ja men vi ses väl om en så där 15 år igen hahaha.

Vi fick smita ifrån kalaset en stund igår också för att hämta den fina vagnen. När vi fick se den igen kände vi båda att vi gjort helt rätt med val av vagn. En rejäl vagn med bra komfort och bra stötdämpning och en jättefin röd färg.

När vi gick därifrån och packade in vagnen i bilen sa jag till maken min, tror du att vi kommer få rulla vagnen med en bebis i denna gång? Ja, självklart tror jag det svarar maken mig. Något annat får vi inte tänka... och så är det naturligtvis allt annat är otänkbart.

Dessa tankar kommer emellanåt och det är inte konstigt alls... Dessa tankar fanns inte på samma sätt när vi väntade Alvin, men vår erfarenhet gör att de blir större denna gång och tar mer plats i huvudet. Men dessa tankar är lättare att hantera när vi är tillsammans och vågar prata om dem med varandra. Då förminskas de och vi kan lättare tänka positivt och ta en dag i taget. Många dagar går riktigt bra och vi njuter av graviditeten och vårt busiga Pyre i magen. För många dagar vågar vi tro på framtiden och att allt kommer gå fint!

11 år idag!

Idag har jag och maken hållt ihop i elva år. Elva år ganska lång tid trots allt. När vi träffades var jag 20 år och maken 24, jo det är nog några år sedan ;-)
Ikväll blir det mysmiddag! Dagen har vi spenderat hemma i lugnet! Underbart! Vi hyrde en film Season of the Witch också som vi sett huvva och usch ingen film för mig men tydligen var den bra enligt maken. Jag tyckte den var rätt läskig emellanåt och satt och tittade bort en hel del. Nä nu ska jag återgå till det sociala med maken :-)

Blev väckta...

strax innan nio av att någon står och knackar på ytterdörren. Jag knör till maken och säger det knackar du får öppna... Stackarn kliver upp alldeles yrvaken och utanför dörren står min mamma och vill ha frukost hehehe. Hon är på väg upp till min syster och stannar därför till på vägen hos oss för att säga hej. Yrvakna är det bara att kravla sig ur sängen och sätta igång frukosten hahaha. Vi har ju vänt på dygnet en aning och kliver inte upp förrän halv elva tiden på dagarna för tillfället. Men egentligen är det väl dags att börja vrida tillbaka dygnet igen snart för om en vecka är det dags att jobba. Usch, usch! Ställa väckarklocka igen! Fy alltså! Efter frukosten åkte mamma vidare, fast först fick vi kikat på foton och film från bröllopet. Hahaha skakig upplevelse av filmen men så roligt att titta på!
Efter att mamma åkte fick maken för sig att röja i garaget! Duktigt värre och jag satt ute och frös en stund sen smög jag mig in för att slappa lite på sängen! Sjukt trött idag, vet inte om det beror på väckning eller graviditetströtthet. Efter garaget började han röja i bilarna och städa dem så fina så. Han sa att bilen måste ju vara fräsch när vi hämtar vagnen :-)

Bröllop!

Igår var vi på bröllop en barndomskamrat till mig gifte sig med sin Erik. Vi har känt varandra sen vi föddes praktiskt taget. Ja det var så roligt! De var så fina och jag grät som vanligt! Satt där med filmkameran och tårar rullandes så hela bilden blev nog hoppig då jag glömde att jag hade kameran i handen när tårarna rann. Ja så underbart vackert! Men mamma du får se på den ändå, precis som den blev. Fina tal till brudparet, mycket foton på storbildsskärm som rullade hela kvällen. I välkomst häftet hade de skrivit om alla gäster riktigt roligt att läsa. 

Om min make stod det, halv est och tidigare öbo som i sina unga år spelat och även tränat andra i hockey. En jäkel på bilar och har sin dröm stående i garaget. En Volvo Amazon kombi, -65 som står och väntar på upprustning.

Om mig stod det, Gift med C. Barndomsvän med bruden och även tidigare lagkamrat i fotbollslaget KFF, eller rättare sagt så spelade M fotboll medan bruden målade i sanden. Sitter inne med receptet på Hasses kola. Kojmys i uppväxten har bytts ut till vuxenmys i soffan. Har temperament efter hårfärg och ett hjärta av guld. Intresse och känsla för pyssel och sömnad.

Hela början på middagen fastnade gästerna i häftena och läste om dem som satt runt omkring. Hahaha riktigt kul! Underbart god mat serverades ett mycket mysigt och riktigt lyckat bröllop!!!!

Maken ropar

kom hit fort...
Jag hör hur vovven skäller på utsidan, vilket i och för sig inte är så ovanligt. När jag rest mig ur soffan och kommer fram till maken förstår jag vad vovven skäller på. Ute på åkern bredvid vårt hus står en stor älgtjur och blänger rätt på oss och på hunden. Den var jättestor. Vi står ute på altan och tittar på den länge, och den tittar tillbaks på oss. Vovven har vi tagit upp på altanen, lite läskigt att ha honom ute på gräset med en stor älg som skulle kunna ta vårt staket i ett kliv. Jag var snabb och hämtade kameran men givetvis hade han börjat lufsa iväg då, blev några kort men de blev inte bra. Eftersom det var dimmigt ute var det dimman som fastnade i blixten och utan blixt blev inte mycket bättre tyvärr. Men den var stor och hade fina horn på huvudet. Längesen vi såg en älgtjur här hemma. Oftast är det älgkor med kalvar vi brukar se, eller lite fjolårskalvar som lullar omkring. Ja enormt fina djur och skogens konung är nog inte fel att kalla dem...

Tid för ultraljud

Om en månad har vi tid för ett extra ultraljud. Kallelsen kom idag. Borde vara underbart att få kika på Pyret igen men direkt får jag en klump i magen tänk om något är fel. Blir så rädd. Samtidigt känns det ju roligt att få kika in i magen såklart och att se Pyret, allt har gått så bra hittills så allt ska minsann gå bra då med. Pyret sparkar på och busar i magen. Hur skulle något kunna vara fel, det finns bara inte! Nej bort med hjärnspökena och försöka njuta av att vara gravid! Det är vad jag ska göra. Tro på framtiden och att allt kommer gå bra! Alvin vakar ju över sitt småsyskon så inget kan ju gå fel!! Världens finaste änglavakt!

Väcktes av hunden!

Halv elva började hunden puffa på mig för att jag skulle vakna, jag ligger bara kvar näst in till orörlig, är det redan morgon???
Morgon, det var ju praktiskt taget förmiddag redan och där låg vi och sov jag, maken och vovven. Vovven var först upp och det tillhör inte vanligheterna hehehe. Han är morgontröttast av oss alla! Usch va konstig dagen blir när man sovit bort halva dagen. Frukost åt vi vid elva, halv tolv! Halv tre satt vi i bilen för att åka till svärisarna, där emellan försvann tiden bara och hela dagen hade gått. Hos svärisarna bjöds det på flygande drake (en supergod kycklinggryta) och så firade vi svärfars födelsedag. Kom hem för en stund sen och jag försöker greja med min filmkamera, tänkte tömma den för att på lördag ska vi på bröllop. Hade varit kul att ha fått filmat litegrann då. Hoppas jag får ordning på det jag fattar inte varför det inte funkar. Händer ingenting när jag kopplar in den på datorn hmmm skam den som ger sig snart fattar jag nog vad jag gör fel, och ja jag har startat kameran hehehe.....

En sväng till pappa

Nu är vi hemma igen vi har varit en sväng till Pappa och hälsat på. Lånade syrrans och hennes sambos hus en natt också, tack för det :)! Åt middag med pappa och hans flamma igår, mysigt! Vi grillade entrecoute och pratade massor. Idag skulle vi en sväng för att shoppa present till min svärfar, han önskade sig ett par mysbyxor. Det fixade vi snabbt och enkelt, skönt ibland med specifika presenter. Slippa leta och fundera :) och han får vad han vill ha, kan inte bättre bli!

De hade en barnvagnsbutik där inne också som vi bara skulle in och kika lite i, då visade det sig att de hade 20 procents rabatt på en sån vagn som vi tittat på. Maken gick och pratade med personal för att fråga om man kunde få separat liggdel till vagnen i stället för hårdlift. De kollade då upp detta och löste det för oss så att vi fick vagnen till kampanjpriset för egentligen gällde kampanjen bara de vagnar som stod i affären. Schysst! Det blev en röd vagn och nej det var inte jag som bestämde färgen det var det maken som gjorde! Han valde och jag stod bara och tittade på honom när han frågade mig blir det bra med den och pekade på vagnen... och det sa jag inte nej till kul med en färgglad vagn. Vi ska hämta den nästa vecka... Jag blir ju alltid lite nervös när vi handlar barnsaker men vi måste våga tro på att allt går bra och att vi kommer gå där med vagnen i höst med ett litet Pyre nedbäddat! Klart att vi ska göra det :)

När vi gick där ifrån ringde maken sin pappa och gratulerade honom på födelsedagen. Hans pappa berättade då att en av deras släktingar från Estland hade ringt för att gratulera, hon berättade då om sitt barnbarn som blivit överkörd av ett rattfyllo i onsdags. Efter att ha kört över honom hade fyllot dragit iväg från platsen fort och lämnat killen liggandes på backen. Som tur var, var han inte ensam när det hände. Utan hade en arbetskamrat med sig som kunde larma på ambulans. En spricka i ena armen, ett brutet ben och ett krossat ben. Massa gips. Det krossade benet vet de inte om det kommer bli återställt då det var så illa tilltygat. Nu får vi hoppas på det bästa. Han hade sagt till sin mamma att det verkligen är underbart att vara gipsad på sommaren inte alls varmt. Han är trots allt vid gott mod och glad för att han lever. Hoppas de får tag i den som körde. Polisen tror sig veta vem det var, så nu håller vi tummarna för att de hittar han som körde och att grabben återhämtar sig fullt.