Vaken :)

Idag lyckades jag rulla ur sängen redan halv nio. Har sovit länge, länge varje dag denna veckan. Men idag kom jag upp i hyffsad tid. ;) Baksidan på att arbeta många kvällspass, det gör att man vill sova ut läääänge. Imorgon ringer klockan 04.50 usch och fy problemet kommer väl vara att somna ikväll nu då. Hoppas jag får gjort någon nytta nu innan jobbet kallar. Här händer inte mycket annars eller så händer massor?! Snart är det April tänk vad tiden rusar. Alvin fyllde år för två veckor sedan, redan två veckor. Tiden går så galet fort. Det är inte klokt egentligen. Vilket år, vilka erfarenheter, vilka minnen, alla känslor.
Stenen hans lutar fortfarande men så fort tjälen släppt ska de fixa till den. Längtar! Längtar efter att få fixa till vid graven, byta ut lyktan till sommarlyktan få dit solcellslampan alla stenar blommor, bilar och annat fint. Ja att kunna vara där mer tid, sitta där och fixa ordning. Njuta av solen, på denna vackra fridfulla plats. Tänk att det är det man längtar efter. Gravpyssel. Fast det känns skönt och bra i hjärtat att göra detta. Få göra fint för den man älskar så.

och med sommartid kom snön...

Fantastiskt och helt underbart eller inte. Skitsnö nu får det vara nog... Å kan man bli mer trött, våren var ju här... och nu är allt vitt igen. Vitt vitt vitt! Jag hoppas det har förvunnit till imorgon, att solen skiner och att det är en sisådär 7 grader varmt :)... Japp färdiggnällt på vädret! Haft en fin helg, bortbjudna på middag och en riktig slö söndag med bara slapp. Vi konstaterade att det var otroligt längesen vi hade en sån dag, en dag med bara slapp... och nu ska slappandet fortsätta in i sängen natti natti...

Lugn dag...

Vaknar upp till en jobbfri dag, Så underbart, börjar känna mig rätt sliten faktiskt och längtan efter sommarlovet är rätt stor. Jag har ju lyxen att vara långledig på sommaren och det skulle alla människor vara. Att verkligen känna sig ledig, att kunna koppla bort allt vad arbete heter och bara vara. Två och en halv månad kvar sen så sommarlov. Inte för att jag har någon nedräkning ;)
Mamma kom hit på förmiddagen och vi åt frukost tillsammans och tog en sväng till köpcentrat och fönstershoppade lite. Springa i affärer är inte min grej faktiskt, jag kikar lite men hittar jag inget med en gång tröttnar jag oerhört fort.
På hemvägen blev det en sväng till Alvins grav. Får syn på att stenen börjat luta mer och mer bakåt, det ser även ut som att den skruvat en del på sig, mycket konstigt. Maken ringde till stenhuggeriet och de ska skicka en stensättare att titta på det och åtgärda det. Han förklarade att tjälen ibland ställer till det, när den börjar att släppa kan sånt här inträffa. Sen hann Alvins sten kanske inte sätta sig ordentligt innan all snö kom, vilket också kan ha varit en bidragande orsak. Men det var inga problem att fixa till utan de ska ta tag i det direkt efter helgen och kika på stenen. Skönt, och nu får ju stenen långa våren och sommaren på sig att sätta sig ordentligt :) Vi rensade även undan lite höst dekorationer då snön börjar försvinna på allvar nu, nästa gång vi fixar till graven så blir det för våren och sommaren och en bit in på hösten. Ja gravpyssel årstiden börjar nu, härligt!

Utbildningsdagar

Nu har jag varit iväg på utbildningsdagar med övernattning i Falköping Mösseberg. Vi har lyssnat, diskuterat, haft grupparbeten, ätit, ätit massor och ätit igen. Ja det har varit två fina dagar men det tar på krafterna att sitta still och tänka så länge hehehe. Igår blev det att dyka i säng redan klockan nio för då var jag helt färdig. Det är väl andra gången sen innan Alvin föddes som jag sover borta utan maken. Har haft galet svårt för detta men det går framåt. Sova själv har jag ännu inte gjort :) Oj jaja men det kommer nog så småningom, tror jag. Det är väl så att om jag inte måste sova själv så slipper jag gärna...
När jag kom hem från Falköping hade snön försvunnit ännu mer här hemma, ja faktiskt hade jättemycket hänt. Snödropparna blommar så ett tecken på liv där under marken har vi fått... På kyrkogården är det fortfarande vitt, då den ligger högt och med träd som skuggar, men man börjar även att se gräs tränga fram där också. Är det vår nu? Längtar så!

Tack alla fina människor

För kort, blommor, sms och presenter på Alvins dag. Vi klarade av denna dag, och det gick bra. Det var tårar, skratt och saknad. Allt blandat med en massa kärlek, tankar och minnen. Vi fick besök, det fikades, det gjordes ett tappert försök med en rislykta och det gjordes ett mer lyckat försök. Vi kiknade av skratt, vi grät, vi mindes, vi tittade på foton av den vackraste ängeln, vår älskade Alvin. Vi tände ljus vid graven vi pratade, pratade och pratade. Ett år har gått och vi lever. Vi tog oss igenom detta året. Vi har nu ett år med minnen bakom oss. Alvin lever vidare i oss i våra hjärtan...

Alvins dag

För ett år sedan föddes en fantastisk liten kille. Ett underverk som två människor mer än allt annat längtat efter och väntat på att få träffa.
För ett år sedan föddes vår fantastiske son, vår finaste Alvin. En ängel som gick direkt in i hjärtat. En liten människa som förändrade allt för sina föräldrar.
Så otroligt älskad och så otroligt saknad.

Älskar dig världens bästa Alvin

För ett år sen

Idag för ett år sen fick jag vinterkräkan usch usch. Jag minns än idag hur jäkla jobbigt det var, höggravid och allt. Dagen före oförberedd på allt som väntade dagen efter. En BB väska som var opackad, lite grejer hade jag ändå lagt fram men inget förberett, för vanligast är ju att man går över tiden med första barnet får man ju höra hela tiden :) Dagen före när mitt liv fortfarande kändes ganska normalt. Dagen före ovetandes om vad riktig smärta var. Hjärte smärta, hjärtat manglat och överkört, en obeskrivbar smärta en smärta man inte kan förbereda sig på och det vill man inte heller. På en dag förändrades allt. Dagen före i livet före. Dagen före man lärde sig om villkorslös kärlek, kärlek vid första ögonblicket. Den största kärleken av dem alla kärleken till ens barn. Kärlek, stolthet, glädje och sorg...
Finaste finaste Alvin

Stygntagning...

...trodde vi när vi åkte till veterinären, äntligen ska han bli av med stygnen sista besöket sen tillbaks till det normala. Medicinfri och vanlig mat igen. Men nähä tji fick vi. När de tog de två första stygnen sprack såret upp lite grann så det var bara att fästa tråden igen och limma ihop huden på vovven. Veterinären frågade oss hur länge stygnen hade suttit och vi kom fram till elva dagar. Elva dagar och ännu inte läkt hm detta gjorde veterinären lite fundersam. Jag kände hur jag stressade upp mig direkt och tänkte nä nu får det fan vara bra. Varför är det så här nu då?? Hon kom tillbaka efter en stund efter att ha konsulterat sin kollega, och då kom de ju på det hela. Han har ju käkat så mycket kortison, och tydligen har det den effekten att läkeprocessen saktas ned. Så ny tid nästa vecka. På Alvins födelsedag ska vi dit igen. Inte de planerna vi hade för den dagen men det gör ingenting. Vi får ju vara tillsammans där med och Alvins dag hinner vi också med. Hoppas bara att det är läkt då. Sen berättade hon för oss att vår vovves fall har blivit ett skolexempel för yngre veterinärer att ta lärdom av. Då han blivit fel diagnostiserad i x antal månader innan vi fick komma till en expert. Tydligen är det så att de symptom han haft inte ger den diagnosen han från början blev behandlad för utan de symptom han hade var något helt annat och borde varit tydligare att utläsa. Men men inget att göra något åt nu jag tycker bara att det är synd att han ätit all kortison i onödan. Då det gjorde honom så hungrig, törstig och trött. Ja han var ju inte sig själv då. Men så skönt nu att allt ska bli bra och han börjar ju bli sitt rätta jag igen. Full av lek och bus. Vaktar och håller koll på allt som rör sig inom en mils radie ;) Vovven vår livräddare!

Vaknar...

Vaknar vid nio, kollar ut genom fönstret, usch och fy det blåser helt tokigt mycket. En halv timme senare snö, ännu värre fy det snöar massor. Nej, jag vill ha vår nu. Usch usch usch.
Nu har jag gnällt klart över vädret, frukost dags och promenad med vovven står på agendan nu. Sen blir det nog en sitta inne dag med pyssel vid symaskinen skulle jag tro. Ska imorgon träffa en av mina bästa vänner och hennes lilla dotter, ska bli riktigt mysigt :)
Fick tillslut ihop denna fina klänning till tösen... Fin va!

Jobbat helg

Äntligen är jobbhelgen gjord :) Fast helgen har varit bra, har sytt och bakat pizza på jobbet. Det är inte alla som får göra det på arbetstid, så ska väl inte klaga. Trots allt hade jag hellre varit hemma med min familj förstås, särskilt nu när vovven mår lite sämre och behöver lite extra omvårdnad.
Vädret har varit helt underbart soligt och plusgradigt på dagen. Åhh, vårkänslorna börjar att komma på allvar nu. Är det vår i luften?? Längtar ju så, för sen kommer sommaren med långledigt för mig :) längtar så sjukt mycket till semester och ledighet. Jag har ju lyxen att vara ledig 8 veckor varje sommar :)
Gravpyssel och fix längtar jag också efter. Nu är det bara fruset allt på Alvins grav, jag vill ju få göra fint eller rättare sagt vi vill ju få göra fint. Särskilt eftersom Alvins dag närmar sig. Men tills dess hinner vi nog inte få det klart, för våren hinner nog inte komma så fort. Men om åtminstone snön smält bort :) Ja önsketänkande jag vet, men det blir bra ändå. En svår dag, men ändå en bra dag. Det är vad jag tror på.

vovven är hemma!

I går fick vi hämta vovven. Han bara sken upp när han fick syn på oss. Rusade fram till oss och hoppade på oss. Han som varit dämpad hela tiden där. Veterinären och djurskötaren blev glada över att se att han faktiskt kan vara glad och livlig också :)
Han är rätt hemma kär och det är matte och husse som gäller helt enkelt. Känns väldigt bra i våra hjärtan att han trivs hos oss. Det är lite pyssel med honom nu, olika mediciner och rengörings procedurer, bara han blir bra. Det är det viktigaste. I natt var vi uppe vid flera tillfällen han skulle ut och kissa, han satt och pep har nog lite ont förstås så idag är vi en trött familj :) Här hemma får han gå med tratt för att vi inte kan övervaka honom varje sekund han vill ju gärna slicka rent sitt sår. Men när vi är ute på promenad åker tratten av och han blir så glad. Svansen lyfter och huvudet är högt. Där känner vi igen honom mycket :) Skönt att ha honom hemma igen, vilken lycka :)

Snart jobb

Ska åka och jobba om ett par timmar. Sitter och väntar på att maken ska ringa för att få höra det senaste om vovven. Hoppas att vi får hämta honom idag. Vi får se vad de säger. Igår hade han varit väldigt låg och dämpad så antagligen hade han ont efter operationen. Vilket man kan förstå, det var ju trots allt ingen liten operation. Han får smärtstillande och de hoppades att han skulle vara piggare redan igår eftermiddag. Ja fy vad man längtar efter blötnosen. Samtidigt som man inte vet i vilket skick han kommer att vara vilket gör det hela lite läskigt. Ja hjärtat brister ju varje gång man behöver lämna bort honom. Men å andra sidan görs det ju för att han ska bli frisk. Vilket känns bra. Ja längtar efter honom det gör jag ju galet mycket.

Ensam hemma

Vovven har opererats nu, och allt ska ha gått bra. Nu ska han först svältas några dagar, då de har fått ta bort en bit av tarmen får han inte börja äta innan den har börjat läka ihop igen. Sen när han börjar att äta ska de se till att allt kommer igång igen innan han får komma hem till oss. Vilket är tidigast imorgon, men troligen inte förrän senare. Så tyst det är här hemma utan vovven. Maken är på jobbet, så inte heller han för något väsen hemma just nu ;). Jag sitter rastlös vid datorn och skriver lite. Ute är det halt och trist, finns ingen lust för någonting just nu. Idag är det den första mars, vi är inne i Alvins månad och hans dag närmar sig med stormsteg. Känns så sjukt att det snart redan är ett år. Ett år av kärlek och saknad.