Jag tycker mig märka en viss skillnad efter att ha ätit en dunderkur med vitaminer nu i två veckor. Jag känner mig inte lika obeskrivligt trött, så det kan rekommenderas :) Jag känner mig lite gladare och inte så där superkänslig som innan. Sen alla förkylningar jag dragits med kanske det hjälper mot dem också så småningom. Jag sover bättre på nätterna också just nu. Bra sömn gör också stor skillnad. Inte alls den där "jag kan sova hur mycket som helst men känner mig aldrig pigg" sömnen.
Sen så börjar det bli ljusare ute längre nu, vilken skillnad bara det gör. Man hinner uppleva dagsljuset även hemma och inte bara på jobbet. Man kan börja ana att det finns en vår därute någonstans. Snart snart så har vi den här.
Förra året märkte vi skillnaden efter att Alvin fötts. När vi åkte in till förlossningen var det mycket snö och fortfarande minusgrader. Två dygn senare när vi är på väg hem därifrån efter att ha levt i en bubbla där tiden stannat helt, när vi tog de där kliven ut på parkeringen hade det börjat töa ute och snön hade börjat smälta så sakta. Det var under dessa dagar vintern släppte sitt faste om oss och våren började så sakta ta vid. Fast under den här tiden kunde jag inte brytt mig mindre. Det kunde få vara mörkt, grått och trist för alltid. Sen kom den där våren och vi hade plötsligt vår sons grav att ta hand om. Helt plötsligt åkte vi varje dag till en grav och pysslade om den, tände ljus, vattnade blommor och pratade med Alvin. På midsommar åt vi tom jordgubbar hos honom med hans moster med sambo. Tänk om det hade stannat mörkt, grått och trist för alltid, vem hade då orkat kliva upp och försöka leva vidare. För leva vill vi göra, ta till vara på varandra och vår tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar